Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mångfald är ett viktigt mål för svenskt skogsbruk

Rebecka Le Moine från föreningen Skydda Skogen oroar sig i ett debattinlägg (
7/6
) för att en utvecklad bioekonomi inte skulle vara förenligt med biologisk mångfald.

Annons

Skogsindustrierna delar inte hennes oro. Skulle vi göra det hade vi inte valt att långsiktigt driva tillväxt i världens bioekonomi. Så syniska är varken vi eller de tiotusentals människor som jobbar inom skogsnäringen. I själ och hjärta är vi övertygade om att en del av lösningen på klimathotet är en övergång från fossila till biobaserade material.

Den globala uppvärmningen, föranledd av långvariga och ökade koldioxidutsläpp, är vår tids ödesfråga. Sedan 1900-talets början har den globala BNP-ökningen och utsläppen av koldioxid följt varandra hack i häl. Det här är ett samband som måste brytas. Vi tror inte att människor i andra delar av världen vill stanna i fattigdom eller att vi i vår del av världen vill sänka vår levnadsstandard. För att vi ska stoppa temperaturhöjningen krävs därför en omställning till en biobaserad ekonomi där vi ersätter produkter tillverkade av olja och kol med produkter tillverkade av exempelvis förnybar skogsråvara.

Denna omställning kan ske utan att påverka den biologiska mångfalden i negativ riktning. Tvärtom tror vi på att globalt sköta naturen så att utarmningen av dess biologiska mångfald hejdas och att den samtidigt ges förutsättningar att producera nyttigheter för oss människor. Nyttigheter som kan bidra till hållbara lösningar på klimatfrågan och tillfredsställa våra behov av mat, råvaror och energi. Till detta kan vi lägga nyttigheter i form av arbetstillfällen på landsbygd och i mindre städer, skatteintäkter och därmed ett bibehållet välstånd.

Medan Rebecka le Moine hävdar att det är avverkning som är den främsta anledningen till att arter rödlistas i Sverige, menar vi att rödlistan ofta misstolkas och används som slagträ i debatten. Sverige kommer alltid att ha arter som klassas som hotade. Många av våra arter är naturligt sällsynta och kommer därför ständigt att finnas på rödlistan. Skälen till att en art är hotad kan vara klimatförändringarna, färre skogsbränder, jakt, minskat bete och mycket annat, där ibland skogsbruk. Men att avverkning anges som negativ påverkansfaktor betyder inte att det är den viktigaste faktorn för att arten rödlistats.

Biologisk mångfald, vid sidan av hög virkesproduktion, har varit ett viktigt mål för det svenska skogsbruket i drygt 20 år. Positiva resultat syns tydligt i form av stadigt ökande andelar död ved, äldre skog och gamla träd som är viktiga för många arter. Från skogsindustrin är målet tydligt. Vi ska bruka skogen så att alla arter i skogslandskapet kan fortleva. Här kan också tilläggas att vi slutavverkar mindre än en procent av den produktiva skogsmarken årligen.

För ett par månader sedan enades representanter för små och stora skogsägare, skogsindustrin, skogsentreprenörerna, Skogsstyrelsen med flera om gemensamma målbilder för vad som är god miljöhänsyn i skogsbruket. Nu fortsätter vi arbetet tillsammans. Vi ser ingen motsättning – det är fullt möjligt att kombinera biologisk mångfald, ett modernt skogsbruk och en växande bioekonomi.

Linda Eriksson

ansvarig svensk skogspolitik, Skogsindustrierna

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons