Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lupiner tränger ut andra växter

Replik till Per Ölund (7/7).
Per Öhlund påstår att lupiner är pionjärväxter som banar väg för andra växter! Ljuger du oss rakt i ansiktet, eller har du blivit vilseförd av felaktiga uppgifter på webben?

Annons

Bo Mossberg och Lennart Stenberg nämner tre olika sorters lupiner i Den nordiska floran från 1992:

Blomsterlupin med färgerna rosa, blå, vit och lila etcetera. Den härstammar från Nordamerika och sägs vara "vanlig".

Sandlupinen kommer också från Nordamerika, och den är spridd på Island.

Blålupinen. Blommorna är lila eller purpurfärgade. De härstammar från Sydeuropa. "Tillfällig på skräpmark, 1-årig".

Det skulle möjligen kunna vara så att du syftat på den ettåriga blålupinen (se ovan). Blomsterlupinen förkväver alla andra blomster.

En skissartad lupinhistorik:

Intressant är att konstatera att de äldre flororna inte tar upp lupinen, i alla fall inte Björn Ursings floror (1945, 1961 och 1973). Detta tyder på att lupinen då inte förekom i vår natur. Att blomsterlupinen tidigt förekom i våra trädgårdar som perenn har jag läst om i Axel Holzhausens Perenna växter (Stockholm 1925).

Jag är född 1952, och när jag var i sex-, sju-, åttaårsåldern såg jag blomsterlupiner växa ymnigt i sluttningen ner mot Järvsö station. Då var de ovanliga.

Jag minns också när en anmärkningsvärt vacker blomsteräng i Ångsäter i Ljusdal förvandlades till monokultur av blomsterlupiner. Det var på 1980- eller 1990-talet. Ungefär samtidigt började det växa blomsterlupiner längs efter vägen upp mot Kolsvedjaberget. Först försiktigt, men nu börjar lupinkanten hitom Gräftan = vid Norrkämsta industriområde. (Gräftan är området söder om Kolsvedjaån.) I den dikesrenen växte det bland annat tjärblomster. Ungefär på 1980- till 1990-talet var det någon som sådde blomsterlupiner i grässvålen vid båtstan vid älven nedanför Norehov. Jag vet att blomsterlupinerna vid gamla järnvägsövergången i Horne fanns där i alla fall på 1990-talet. På samtliga dessa växtlokaler kan man iaktta hur lupinerna tränger ut alla andra blommor.

Vi som bor här i Sörkämsta har en 15-minuters promenadrunda söderut, och en 25-minuters dito i nordlig riktning. Förutom nyss nämnda växtplats i Horne så har dessa båda rundor varit förskonade från lupiner. Ända till nu. Nu har lupinterroristerna slagit till och sått lupiner i alla väderstreck från byn räknat. Det var därför jag skrev min insändare, och jag skrev den i förtvivlans mod.

Eva Kämsby

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons