Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lupinen gynnar andra växter

Lupiner sprids inte som Eva Kämsby (5/7) beskriver, med fåglar och vind. Och det förhåller sig inte heller så att människor sår lupiner längs vägrenarna. Däremot är lupiner givetvis en gång planterade av oss människor.

Annons

Lupiner är pionjärväxter som är beroende av nyss bruten mark, till exempel där nya vallar och diken längs vägarna görs i ordning. Vägskrapor om sommaren hjälper till att förflytta frön, liksom plogbilar om vintern. Det är därför man oftast ser lupiner längs just vägrenar och dikeskanter. Lupiner är inte beroende av näring, de bildar sina egna kväveknölar på sina djupa rötter. Detta bäddar för deras undergång då lupinerna skapar gynnsam mark för våra inhemska, vilda växter.

Lupinerna dör undan eftersom de är dåliga på att klara konkurrens, och dessutom, ju fler vilda växter som tränger på och gynnas av lupinernas kväveknölar, desto mindre obruten mark finns kvar för nya lupinfrön att gro.

Gör gärna ett experiment. Släng ut lupinfrön i skogen bland blåbärsris och mossa. Ingenting kommer att hända.

Per Ölund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons