Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Liten satsning ska ge bästa skolan?

Läromedel och kunskap är intimt förbundna med varandra. Det verkar de flesta i utbildningsnämnden, UN, ha förstått.

Annons

Om ambitionen är att Ljusdals kommun ska ha Sveriges bästa skola måste hela UN förstå att den verksamhet som ska bedrivas kostar pengar. Och mycket pengar. Nämndsordförande Ängerå anser det vara tillräckligt med sex miljoner extra som öronmärks till elever med särskilda behov. Nu är det så att alla elever i skolan har särskilda behov, till exempel läromedel som är anpassade till den nya läroplanen.

Jag vill lyfta fram hur mycket mindre den kommun som anser att den ska ha Sveriges bästa skola hittills har satsat på läromedel jämfört med vad riket har satsat i genomsnitt. Som vanligt när jag räknar hittar jag mitt underlag i Skolverkets databas. Jag har tittat på hur många elever som var inskrivna i den kommunala skolan i Ljusdal från 2002 till 2010. Sedan har jag tittat på vad Ljusdals kommun har satsat på läromedel per elev från 2002 till 2010, vidare har jag tittat på vad riket i snitt har satsat på läromedel per elev från 2002 till 2010.

2002: 2 125 elever som fick 600 kronor mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa 1 275 000 kronor.

2003: 2 063 elever som fick 800 mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa 1 650 400.

2004: 1 888 elever som fick 400 mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa

755200.

2005: 1 761 elever som fick 200 mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa 352 200.

2006: 1 675 elever som fick 100 mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa 167 500.

2007: 1 548 elever som fick 400 mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa 619 200.

2008: 1 432 elever som fick 300 mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa 429 600.

2009: 1 396 elever som fick 1 200 mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa 1 675 200.

2010: 1 409 elever som fick 600 mindre än rikets elever fick i snitt till läromedel, summa 845 400.

Addera dessa siffror och summan blir 7 769 700 kronor som man satsat mindre när det gäller läromedel till Sveriges bästa skola. 7,7 miljoner mindre satsat på den skola som ska vara Sveriges bästa, 7,7 miljoner mindre än genomsnittskommunen har satsat.

Om någon inte förstått det så förordar Lärarnas Riksförbund en statlig skola.

Christian Jensen, kommunombud i Ljusdals kommun, Lärarnas riksförbund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons