Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Länet behöver hospiceplatser

Trots en bra cancersjukvård i Gävleborg och trots förbättrade diagnostiska metoder och allt bättre behandling med kirurgi, läkemedel och strålning avlider varje år i länet cirka 900 människor av cancer.

Annons

Trots en bra cancersjukvård i Gävleborg och trots förbättrade diagnostiska metoder och allt bättre behandling med kirurgi, läkemedel och strålning avlider varje år i länet cirka 900 människor av cancer. Det är då viktigt att den palliativa vården fungerar bra.

Palliativ vård står för lindring av smärta och andra symtom och den stödjer den sjuke och anhöriga. Regeringens Prioriteringsutredning från 1995 sa att vård i livets slutskede tillhör det som prioriteras högst. Palliativ vård i hemmet med insatser från kommunens personal och primärvården fungerar i många fall bra. Trots stöd från landstingens palliativa team är det inte alltid tillräckligt för att den sista tiden ska bli trygg och värdig. Ibland behövs avancerad smärtlindring och psykosociala faktorer kan göra att det inte fungerar hemma.

Vanligast är då att patienten får läggas in på en sjukhusavdelning. Där råder ett högt arbetstempo och ofta blir det inte optimalt vare sig för de drabbade eller personalen. Inom kirurgin har man fullt upp med förberedelser inför operation samt ge vård efter ingreppet. Inom internmedicin tar man in akuta patienter med hjärtfel, stroke och förvirring.

På onkologen råder också ofta platsbrist. När patienten närmar sig slutskedet är det vanligt att man flyttas från sjukhusavdelningen till något av kommunens särskilda boenden – man bedöms som färdigbehandlad – vilket är ironiskt när den kanske viktigaste delen av en lång vårdkedja går mot slutet. Flera särskilda boenden har en god palliativ vårdmiljö men för vissa patienter är dessa svåra att vistas i med gamla och dementa omsorgstagare. För patienter med svåra cancersymtom eller stora behov av psykologiskt stöd spelar hospiceplatser en central roll.

Något egentligt hospice existerar inte i Gävleborg. Enligt Socialstyrelsen ska det finnas elva platser öronmärkta för hospicevård per 100 000 invånare. De vårdplatser som finns i Gävleborg är inte öronmärkta, och är dessutom spridda på sjukhusens olika avdelningar. Statistik visar att vårt län är mer drabbat av cancer och att totala antalet vårdplatser är lägre än riksgenomsnittet. Ett nytillskott av hospiceplatser skulle garantera hög medicinsk kvalitet och god empatisk vård i en lugn och hemlik miljö för de svårast drabbade.

Vi påminner om de tre etiska principerna som bär upp den svenska sjukvården:

• människovärdesprincipen – allas lika värde;

• solidaritetsprincipen – resurserna satsas på den med störst behov;

• kostnadseffektivitetsprincipen – en rimlig relation mellan kostnader och effekt, till exempel förhöjd livskvalitet. Om solidaritetsprincipen inte gäller fullt ut för svårt cancersjuka så är det illa ställt.

Det är valår i år, fråga era landstings- och kommunalpolitiker hur de tänker agera för att hospiceplatser ska skapas i länet.

Johan Ahlgren

överläkare onkologiska verksamheten, Gävle Sjukhus

Stefan Bergström

överläkare onkologiska verksamheten palliativa teamet Gästrikland

Eva Brandén

överläkare lungmedicinska enheten Gävle sjukhus

Kjell Lundberg

överläkare kirurgiska verksamheten Hudiksvalls sjukhus

Inger Nordmark

verksamhetschef onkologiska verksamheten Gävle sjukhus

Anders Stenberg

överläkare palliativa teamet Hudiksvall

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons