Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läget för skogsnaturen är akut

Tack till signaturen Alice som skrev Tankar i en förlorad skog (17/5). Väldigt många har känt detsamma som du, att den skog vi minns, den skog vi har vandrat i nu är borta, den går inte att hitta längre. Alltför mycket ris är i vägen, djupa körspår i gamla stigar. Själv saknar jag pärlugglorna i vinternatten.

Annons

Men många har inte sett vad som skett och sker. De tror att den svenska skogen är evig och finns där, även om de själva inte har tid eller möjlighet att gå dit ut. Den dag de gör det kommer de att bli lika besvikna de du och jag.

Jag kan bidra med några fakta.

Skogsvårdslagen säger att miljön är lika viktig som produktionen. Men så lite som 2 procent av den produktiva skogsmarken har lagskydd. Skogsbruk bedrivs på 95 procent. Där gäller bara generell hänsyn, som i stor utsträckning åsidosätts. Det skogsbruk som bedrivs där, enligt ”den svenska modellen”, handlar om kalavverkning, markberedning, plantering och tre gallringar före ny slutavverkning. Det är då inte fråga om skog längre. Skogsmarken betraktas i detta system som en åker. Omloppstiden är mellan 60 och 80 år. Mycket få av de arter som fanns där en gång kommer tillbaka.

Enligt Artdatabankens rapport nu i vår är så mycket som 2 000 skogslevande arter, lavar, insekter, fåglar hotade eller nära utrotning. Detta trots att Sverige skrivit under en FN-konvention om biologisk mångfald.

Men inte bara djur och växter hotas. Skogsbruket sätter allemansrätten ur spel, när människor inte hittar och knappast kan gå i sina skogar längre.

Skogsindustrin åberopar sig ofta på sin betydelse för landets ekonomi, men har bara cirka 3 procent av BNP.

Inte bara bolagen går hårt fram. Även privatskogsbruket bedrivs storskaligt, med samma tunga maskiner. Tråkigt nog bedriver både bolagen och privatskogsbruket också kampanjer mot naturvård. LRF tycks helt oförstående till naturskydd och mobiliserar medlemmarna i något som liknar hatkampanjer. I ett tillstånd av konstant virkesbrist, orsakat av misshushållning, tycks man ha svårt att acceptera att skog står orörd, utan att huggas. ”Dom vill skydda skog som vi andra skulle kalla avverkningsmogen!” uttalade sig en jägmästare.

Många vill inte inse hur illa ställt det är, men läget är akut. Betydligt mer skog måste skyddas. Det är också viktigt att var och en som äger skog och bedriver skogsbruk frågar sig om han/hon vill att de egna barnen och deras barn ska få se och höra levande skogar.

I så fall måste skogen brukas med en helt annan hänsyn, i hela landet. De små reservat som finns räcker inte. Den som äger skog har idag ett större ansvar än någonsin förr.

Varg i Veum

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons