Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kilometerskatt ger fördelar

Svar till Margareta B Kjellin (0/8). Klimatfrågan är ett mycket större problem än att åkerinäringen i Gävleborg får ökade kostnader. Jag exemplifierade detta i min förra insändare med att öriket Maldiverna kommer att försvinna vid 2 meters havsnivåhöjning.

Annons

Dessutom borde det vara väl bekant att de tunga lastbilstransporterna inte alls bär sina samhälliga kostnader. Förutom problemen med koldioxidutsläpp gäller det vägunderhåll, buller och utsläpp av partiklar, kväveoxider och svaveldioxid.

Till det kommer att transportsektorn är den verksamhet där koldioxidutsläppen fortsätter att öka. Kilometerskatt är då ett bra instrument för att styra om utvecklingen till effektiva kombinationer av väg, järnväg och sjöfart.

Skatteformen har redan införts i bland annat Schweiz, Österrike och Tyskland. Effekterna visar sig även i en bättre fordonsflotta med högre miljöklass, effektivare planering med ökad lastfaktor och minskade tomtransporter.

Det är tekniskt möjligt att differentiera kilometerskatten geografiskt, mellan landsbygd och tätort, samt fordonsegenskaper som vikt och miljöklass. Dessa egenskaper skall naturligtvis tillvaratas för områden där alternativ saknas som till exempel rena skogstransporter.

Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, har konstaterat att kilometerskatt borde ge betydande sänkningar av de samhällsekonomiska transportkostnaderna. Klimatberedningen å sin sida är positiv, för att avgiften kan tas ut på alla tunga fordon oavsett var de tankar.

Det utjämnar konkurrensskillnaden mellan inhemska och utländska åkerier. Vägverket, numera Trafikverket, är också positiv till kilometerskatt och har tillsammans med Vinnova utvecklat en egen modell som kan använda parametrar som vägtyp, tidpunkt, fordonets vikt och egenskaper. Naturskyddsföreningen har gett ut en särskild skrift: Kilometerskatt – Bra för miljön, bra för ekonomin.

I motsats till insändarens argument kan jag även se positiva sidoeffekter för landsbygden, av en kilometerskatt. Sveriges import av livsmedel har till exempel ökat från 25 procent till 45 procent på 15 år.

Ett rättvisare pris på långväga transporter borde hjälpa till att vända den trenden. Stycka kött, filea fisk och skala räkor borde också vara naturliga hemmajobb, i stället för att skickas med kyltransport till låglöneländer.

Kilometerskatten behöver därför inte vara en överlevnadsfråga, i negativ bemärkelse för Gävleborg, som Margareta B Kjellin vill göra den till. Den är mycket mera nyanserad, och ett viktigt redskap för att få kontroll över en skenande en klimatutveckling, som måste vändas kommande mandatpriod. Miljöpartiet de Gröna är en garant för det ansvarstagandet.

Göte Bohman (MP)

Hudiksvall

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons