Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan våld vara ett sätt att skapa fred i världen?

Med anledningen att FN-dagen firas den 24 oktober och FN ägnar sig åt fredsbevarande uppdrag så känns det angeläget att fundera över denna fråga. Det enkla svaret borde vara nej.

Annons

Likväl så ser det ibland ut att vara så att våld är nödvändigt för att skapa fred. Man skulle till exempel kunna fråga sig om Hitler hade kunnat stoppas utan att använda våld eller om Gaddafi hade kunnat störtas utan att rebellerna hade behövt ta till militärt våld. I dessa fall verkar våld vara den sista utvägen och ett måste för att skapa fred. Men är det så att våld ibland är oundgängligt för att skapa fred?

För det första får man i de tre fallen betänka att det är våld som bemöts med våld. Hitlers krig och förtryck bemöttes med militärt våld och Gaddafis förtryck och våld undanröjs med våld. Så det är inte så att våld i första hand skapar fred utan snarare besvaras våld med våld. När sedan den ena parten har övervunnit den andra parten med hjälp av våld, upphör slutligen de våldsamma handlingarna. Men råder det verkligen fred då?

Freden som följde i Europa efter 1945, freden som förhoppningsvis inställer sig i Libyen däremot var och är inget som uppstod eller uppstår på grund av att någon part vann eller vinner. Freden skapas efteråt. Det återstår att se om NTC i Libyen lyckas skapa fred. I Europa strävade man i decennier efter varaktig fred ända tills det kalla kriget tog slut.

Det är efter att krigshandlingarna har upphört som den fredsskapande processen träder i kraft och den sker då inte med hjälp av våld. Här är det de krafter som finns i den sociala gemenskapen, i olika rörelser, i samhällsstrukturen, i religionerna som verkar för att skapa fred efter att våldet har upphört.

Vidare kan man med rätt ifrågasätta om våldet ens behöver bemötas med våld till en början. Gandhi har exempelvis visat att våld inte behöver bemötas med våld. Han visade oss en väg framvuxen ur den hinduiska traditionen där förtryck kan bemötas med icke-våld. Även de andra världsreligionerna och den sekulära livsåskådningen förespråkar inte i första hand att ta till våld i konflikter och därför borde hans metod kunna anpassas till andra situationer. Möjligen kan våld och krig anses vara en sista utväg men en viktig del i religioner och livsåskådningar är att de vill ge oss etiska regler som ska kunna få ett samhälle att existera i fred och utan våld och som visar oss hur vi kan vara goda medmänniskor.

Så mitt påstående är för det första att fred inte skapas av våld – utan att våld i bästa fall får annat våld att upphöra och för det andra hävdar jag att våld heller inte behöver stoppas med våld utan att det finns eller att man åtminstone bör försöka hitta metoder för att stoppa våld genom icke-våld.

Oliver Li, Delsbo

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons