Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jobba för en artkommission

Anders Delin skriver (26/8) och frågar vilken skötsel jag menar (10/8) att skogens arter vill ha?

Annons

I den artikel han syftar på skrev jag: Skogen är en stor kulturmark där förr otaliga arter levde tillsammans. Nu hotas bortåt 2 000 av dessa arters överlevnad.

Sedan fortsatte jag med: ”Skogens mångfald danades när markerna var ett landskap där boskap betade och vinterfoder skördades. Under tusentals år formade detta den mångfald man nu ser hotad och som ska bevaras. Den är ett levande kulturarv och kan bara bevaras genom att bruka utmarkerna som tidigare".

Av det torde tydligt framgå att den skötsel jag avser är den som betande boskap och skörd av vinterfoder ger. Jag antyder också ökad efterfrågan på jordbrukets tjänster i form av kött, spannmål, foder, energi och ekosystemtjänster och att det kanske är dags för betesdjur att lämna åkerbetena.

Jag höll med påtryckningsgrupperna Naturskyddsföreningen och Skydda skogen med Anders Delin när de påstod att skogsbolagen inte tar hänsyn till bestånd viktiga för socialt, miljömässigt och biologiskt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart skogsbruk när de avverkar, det är aktieägarna som styr. Och det inte är fråga om enstaka personer utan om en hel industrikultur.

Jag inser att urskogsporing, doftticka, rosenticka, rynkskinn, garnlav, lunglav och så vidare kan bevaras i fridlysta reservat, men min poäng är att många arter som Anders ömmar för inte blir vanligare hur mycket skog vi än fredar. Fridlysning ensam, har ingen direkt koppling till stark biologisk mångfald och är därför fel metod för att öka den ekologiska styrkan mot hotande förändringar. Det fina med den skötsel traditionellt utmarksbruk ger är att ”urskogsarterna” inte hotas medan betes- och slåtterberoende arter gynnas.

Jag tror på vetenskap och kunskap. Jag refererade till den internationellt uppskattade ekologen, professor Urban Emanuelsson vid Centrum för biologisk mångfald. Jag framhöll att vi behöver ett nationellt rådslag med en agrarhistoriskt kunnig artkommission, som granskar vad som hotar skogsarterna. Anser Delin att det är fel att ta reda på varför olika arter är hotade? Vi behöver kunna förklara för exploatörer hur ett slags kulturpåverkan kan vara skadligt för något som formats av ett annat slags kulturpåverkan.

Jag vädjar till våra riksdagspolitiker att ta ett initiativ för en artkommission nu när den nya terminen drar i gång.

Kelvin Ekeland

Norrbo

Tidigare avdelningsdirektör i Naturvårdsverkets naturresursavdelning

nu verksam i Gävleborgs fäbodförening

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons