Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jägareförbundet kritiskt till Naturvårdsverkets agerande

Under tisdagen skickade Svenska Jägareförbundet en skrivelse till Naturvårdsverket, med hänvisning till myndighetens agerande i vargfrågan. Vi är kritiska eftersom myndigheten inte tar ett helhetsgrepp där man ser till all fakta, skriver Johan Lundberg.

Annons

När Naturvårdsverket skickade ut sin vägledning om hur länsstyrelserna skulle bedöma hur många vargar som skulle fällas i vinter använde myndigheten en kontroversiell beräkningsmetod. Man använde en procentsats från en lettisk lodjursjakt.

Nivån på jakten låg på sju procent och detta ansåg EU-kommissionen vara en acceptabel nivå för att vara en begränsad mängd. Vi har en hel del synpunkter på detta agerande. Naturvårdsverket använder sig av en överdriven försiktighet i förvaltningen. Vid alla beslut så vill man ha en säkerhetsmarginal. Men säkerhetsmarginal på säkerhetsmarginal skapar ohållbara förhållanden.

Svenska Jägareförbundet baserar sina åsikter på intentionerna i riksdagens beslut om vargarna. Och här vill politikerna att tillväxten i vargstammen ska bromsas och koncentrationerna minska. Tyvärr leder Naturvårdsverkets beslut i rakt motsatt riktning. Och då kan vi inte vara tysta. Det allvarliga är vad myndigheten baserar sina beslut på.

Vi menar att verket inte har utgått från all tillgängliga fakta när man gjorde sin vägledning. Dels har man baserat nivån utifrån en helt annan djurart, med helt annorlunda reproduktionsförmåga – dels har inte använt all befintlig fakta. Rapporteringen till EU från medlemsländerna visar att den faktiska lettiska lodjursjakten de senaste åren legat mellan 17 och 28 procent – inte sju procent.

Vi gjorde en egen kontroll av hur andra EU-länder hanterar begränsad mängd i samband med vargjakt och resultaten översteg sju procent. Varför har inte Naturvårdsverket gjort denna kontroll innan man använd sig av ett lodjursbeslut?

Lettland har en vargpopulation mellan 300 och 600 djur. Förra säsongen sköts 267 vargar, en avskjutning som ligger skyhögt över sju procent.

Slovakien har en population mellan 300 och 600 djur. De hade en kvot på 90 djur, det vill säga en verklig avskjutning mellan 15 och 30 procent.

Finland hade inför 2015 års vargjakt en stam på 150–170 vargar. Tilldelningen var 24 stycken men bara 17 fälldes, vilket motsvarar drygt tio procent. Noterbart är att EU-kommissionen inte haft några synpunkter kring dessa nivåer.

Vargfrågan är oerhört laddad. Ska myndigheten få acceptans och förståelse för sina beslut måste den basera sina beslut på allt tillgängligt underlag, inte välja en enkel utväg som alltid innehåller en överdriven försiktighet. Från vårt perspektiv ska verket i första hand utgå från svenska lagar och regler. Inte välja EU-kommissionens tolkning av reglerna. Särskilt tydligt blir det när vi ser att kommissionen inte är konsekvent.

Så sent som för någon vecka sedan presenterade också Naturvårdsverket en rapport där man anför att vargen inte utgör några samhällsproblem. Det är obegripligt för oss att någon kan spegla verkligheten på det sätt som Naturvårdsverket gör.

Johan Lundberg

ordförande Jägareförbundet Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons