Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Inte välkommen på Cleopatrastranden

Tord Jerfsten om kulturella skillnader vid möten med en invandrarfamilj.

Annons

För några år sedan när jag arbetade som rektor fick jag ta emot många invandrarfamiljer. Vid ett tillfälle skulle jag möta en stor invandrarfamilj. De var redan på plats i konferensrummet. Jag börjar hälsa med att ta dem i hand. När jag sträcker fram handen mot mamman så vänder hon bort ansiktet och tar inte emot min hand. Jag låtsas som ingenting och fortsätter hälsa på de som är kvar. Jag skämdes för jag visste att detta kunde förekomma. Nästa gång var jag mer observant och lät kvinnorna ta initiativet.

Vid några tillfällen blev det också problem med simundervisningen. Jag såg till att samla en liten grupp och boka särskilda badtider för dem. I vår kursplan finns ett mål, att alla skall ha uppnått simkunnighetsmålet i åk 5. Som rektor är jag ansvarig för att alla kan delta i simundervisningen. I bägge fallen var det inga konstigheter för mig.

En gång på semester i Turkiet fick vi kontakt med en inhemsk, fattig barnfamilj. Den 7-åriga flickan brukade sitta på trottoaren med en våg för att få in pengar. De bjöd hem oss på frukost. Deras hem var ett skjul på cirka 10 m2 (7 personer). Vi skulle en dag ut och bada. Cleopatrastranden låg ett stenkast bort. De vägrade gå dit. I stället åkte vi en par mil bort till en avsides strand. Där vi badade hela dagen. Vi lärde mamman i familjen att simma. Hon blev jätteglad.

På Cleopatrastranden kände sig inte den inhemska fattiga familjen välkommen.

Jag kände mig illa berörd.

Tord Jerfsten

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons