Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I Sörgården kan inget hända ...

/
  • Nej, vi ska aldrig ge upp våra värderingar men naiviteten inför utmaningarnas kraft och svårigheter firar ideligen triumfer och så även i reaktionerna efter Trollhättan, skriver Örjan Fridner.

Nej, vi ska aldrig ge upp våra värderingar men naiviteten inför utmaningarnas kraft och svårigheter firar ideligen triumfer och så även i reaktionerna efter Trollhättan, skriver Örjan Fridner med anledning av skoldådet i torsdags.

Annons

Go´morron Sverige och Hälsingland! Ledsna och sorgetyngda – javisst. Men oförberedda, oförstående och yrvakna – nej, det finns inget försvar för en sådan attityd! Vi såg tecknen på väggen – kanske allra tydligast från Utöya i Norge – men vi är så fast i att vi lever i ett Sörgården där inget ont kan hända.

Nu, när polisen uppger att rasistiska motiv nog låg bakom händelserna i Trollhättan, finns det fortfarande de som talar om hoten mot de andra skolorna som enskilda galningars verk.

Man kan tycka det är en definitionsfråga – när är en människa psykiskt störd och kan etiketteras galning, ehuru hen utför galna handlingar? Detta synsätt leder helt fel. Det individualiserar, privatiserar och fråntar dem som skapat den emotionella och intellektuella myllan för dylika handlingar allt moraliskt ansvar.

Det finns krafter i Sverige som vänder sig direkt mot både den parlamentariska demokratin, demokratin överhuvudtaget och kanske främst mot det som är grundläggande för allt vad demokrati heter: Människans lika värde. När dessa krafter får vind i sina segel, när de stöttas av riksdagspartier och partiledningar som direkt i konkret handling visar sitt förakt för parlamentet och indirekt genom att inte ta avstånd, då undergrävs också respekten för det lika människovärdet. När detta missnöje sprids då ges näring åt de populistiska budskapen som är enkla och anpassade för moderna media.

När de bruna uniformerna börjar dyka upp på våra gator igen, när flyktingförläggningar sticks i brand, när hot uttalas mot skolor och det brinner i förvaltningshus, då står vi handfallna. Har vi använt rätt metoder att bekämpa dessa krafter? Har vi skapat ett starkt ojämlikt Sverige med kraftiga skillnader för människornas förutsättningar för hälsa, boende, arbete, utbildning och fritid? Har vi skapat ett Sverige där motsättningarna stad-land vuxit eller om vi så vill tillväxtorter – kraftlösa utglesningsbygder? Ska vi vara en humanitär stormakt – och det är vi många som i solidaritetens namn vill – kanske vi inte kan bortse från att ett välfärdssamhälle bygger på rättssäkerhet och likhet inför lagen. Det urgamla land som med lag ska byggas får inte förvandlas till ett skämt – då faller också demokratin och med den det lika människovärdet.

Norges tidigare statsminister uttryckte det hela på följande sätt efter Utöya: Vi är fortfarande skakade av det som drabbat oss, men vi ger aldrig upp våra värderingar. Vårt svar är mer demokrati, större öppenhet och mer humanitet – men aldrig naivitet.

Nej, vi ska aldrig ge upp våra värderingar men naiviteten inför utmaningarnas kraft och svårigheter firar ideligen triumfer och så även i reaktionerna efter Trollhättan. Må vi få en annan balans i vårt tänkande och agerande som bättre motsvarar våra visioners längtan och den bistra verklighet som finns i vår omvärld – och även nära inpå oss.

Örjan Fridner (S)

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons