Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I glashuset styr vetenskapen vården

Gösta Stenegren (
Helahälsingland, 7/4
) anser att jag sitter i glashus och kastar sten då jag bemöter hans felaktigheter om villkoren i vården och jour för ambulanspersonal, skriver Rasmus Bjerén i ett inlägg som får vara slutordet i den här replikväxlingen.

Annons

Han benämner en utökning av den enskilde medarbetarens arbetstid med cirka en heltidsmånad per år som en "marginell förändring". Denna förändring, som i mitt tycke är väsentlig snarare än marginell, menar han "knappast" kan äventyra patientsäkerheten.

Sannolikt är problemet att Göstas vårderfarenhet (vars omfattning jag inte betvivlar) är daterad. Gösta tycks när han talar om "ambulanssjukvårdare", d.v.s. undersköterskor med ambulansutbildning, inte ens känna till att ambulanssjukvården numera till större delen bemannas av andra yrkesgrupper, nämligen sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor med minst 3-4 års akademisk utbildning. Detta eftersom vården numera förväntas bedrivas evidensbaserat (d.v.s. utifrån bästa tillgängliga vetenskap), vilket anges i Patientsäkerhetslagen 6 kap. §1: "Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet". Detta lagkrav gäller naturligtvis även ledningen av vården och det är här som både Gösta, de 23 cheferna och vår sittande ledning har trampat ganska snett.

Faktum är nämligen att forskning tydligt visar att arbetsvecka längre än 40 timmar (vilket ambulanspersonalen får med jouren), långa arbetspass (>12h, vilket ambulanspersonalen redan jobbar) och även jourtjänstgöring som sådan är negativt för patientsäkerheten. Om man kombinerar dessa faktorer tyder mycket på att de enskilda faktorerna multipliceras snarare än adderas. Denna fakta har ambulanssjukvårdens ledning fått presenterad för sig och senast på Vårdförbundets möte med regionens politiker och tjänstemän den 5 april fick dessa samma fakta presenterade. Som om detta inte vore nog finns forskning som visar att tröttheten (med påföljande patientsäkerhetsrisk) hos ambulanspersonal i lågbelastad glesbygd inte är mindre utan snarare större än i urbana områden med högre belastning - något som forskningen relaterar till faktorer i arbetet där man alltid måste vara beredd och på spänn.

Så, gode Gösta. Om jag sitter i ett glashus får man kanske säga att du sitter i en gammal grotta? Sätt dig gärna in i den moderna vården och läs aktuell forskning. Det är så vi förväntas jobba nuförtiden.

Rasmus Bjerén

specialistsjuksköterska Ambulanssjukvård

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons