Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hårt sparbeting slår mot skolorna i Bollnäs

Enligt tillgängliga uppgifter så kommer skolorna i Bollnäs kommun att få ett sparbeting på 15–16 miljoner under 2011. Det kommer att påverka hela 0–9 verksamheten och gymnasiet. Besparingar som kommer att ge negativa effekter på kvalitén på lärandet och kompetensnivån.

Annons

Studier visar att det är i de första skolåren en elev går i skolan som man har störst möjlighet att påverka elevens kunskapsinhämtning och det är där man skall sätta in resurser för elever som behöver särskilt stöd för att bäst kunna påverka elevens utvecklingskurva.

Det är för oss föräldrar helt okänt som i dagsläget fostrat morgondagens skattebetalare hur det besparingsbetinget på 15–16 miljoner kronor kommer att påverka våra barns utbildningsnivåer och behov.

Helt klart är att det kommer att ge en tydlig försämring från nuvarande nivå. Det kommer också att skapa en stor oro och problem för de som skall planera verksamheten inom skolan där det redan är tufft vilket kommer att ge effekter i form av ökade sjukskrivningar och på sikt även rekryteringsproblem då man som lärare skall hantera ytterligare uppgifter på färre resurser.

Det här inte på något sätt utvecklande utan snarare en typ av avveckling! Naturligtvis så måste skolan reformeras och ständigt vara i förändring för att följa vår tids utveckling men det är våra barn morgondagens väljare och skattebetalare som kommer att få plikta för de nedskärningar som planeras i en av de basfunktioner vilken kommunen skall tillhandahålla enligt svensk lag.

• Finns det på partinivå en långsiktig plan på 3/5/10 år för grundskola och gymnasium i Bollnäs kommun hur skolverksamheten skall organiseras och bedrivas med ett underbyggt ekonomiskt underlag så att vi väljare vet hur vi skall rösta vid valet?

• Har ni kontroll på vilka dominoeffekter som uppstår när man lägger ner/flyttar/förändrar verksamheter och i stället bussar elever till större centrala enheter? Vet vi var vi blöder mest och vad gör vi för att hantera källan till problemet?

• Enligt uppgift så har vi ett undermåligt ekonomisystem för att kunna hantera skolverksamheten som inte alls stöder basfunktioner för att kunna göra en resultatbudget för att sedan kunna följa upp kostnadsställen och resultatenheter fullt ut och än mindre kunna lägga prognoser. Varför prioriteras inte det? Man hör ofta att det är en happening att ”oj då” den här månaden gick vi back?

• Hur kommer dessa besparingar att påverka Rengsjö skola och vet vi vad dessa besparingar ger för långsiktiga effekter?

Peter Eriksson, Rengsjö föräldraråd

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons