Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hälsingland – egen högskoleort

Vad har vi då i vårt landskap som skulle vara specifikt för en högskola? Först bör vi nog satsa på innovation/entreprenörskap, exempelvis utveckla den unika vindkraftteknikerutbildning som börjat.

Annons

Strax före jul var universitetskansler Anders Flodström i Söderhamn. Det var en intressant föreställning. Flodström hade en del framtidsåsikter för de små landskapen.

På frågan om det fanns möjlighet att starta en högskola i Hälsingland svarade han ja – och utvecklade svaret så här:

I världen finns exempel på flera små högskolor som når bra resultat. En förutsättning för att en högskola ska överleva och bli bra på en mindre ort är att högskolan inte blir större än cirka 350 studenter och att det är hög lärartäthet. En mindre högskola måste inte erbjuda en massa kurser utan kan prioritera några få inriktningar som man blir bra på. Han menade också att små miljöer har varit bättre på att få fram nytänkande. Men dessa mindre miljöer har varit nischade och med spetskompetenser.

Det är ingen ny fråga om en högskola i Hälsingland – men den är fortfarande mycket intressant.

Anders Flodström ansåg att det är viktigt att vi skapar förutsättningar för duktiga människor att bli entreprenörer. Vi måste skapa företag, organisationer, forskningsinstitut och högskolor som inte bara är hem för blivande entreprenörer utan som i sig själva är entreprenörsmiljöer.

Precis som på begäran kommer CFL i Söderhamn med besked om att man ska börja ett forskningsprojekt där man ska undersöka möjligheterna att utveckla landsbygden i Hälsingland. Projektet kan ses som grundplåten till ett blivande forskningsinstitut i landskapet.

Några exempel på högskolor som utvecklat sin region är Åland. På Åland bor 27 000 personer. I dag har Högskolan Åland i runt tal 400 heltids-studenter och 2 000 som läser enstaka kurser. Utbildning och forskning pågår inom områdena elektronik, maskinteknik, sjöfart och vård. Antalet anställda är 70 personer.

Högskolan Gotland är en annan liten högskola. På Gotland bor 57 000 personer och på högskolan läser 2 200 studenter på 14 program. Högskolan Gotland är exempel på en lyckad satsning inom arkeologi, osteologi och byggnadsvård.

I Hälsingland bor 133 000 personer. Det finns flera högskolekurser och utbildningar som anordnas på olika platser i landskapet. Samordning?

Frågan är väl om vi behöver fler små högskolor! Jag tror att ett framgångsrecept vore; profilering – att göra det som ingen annan gjort.

Vad har vi då i vårt landskap som skulle vara specifikt för en högskola? Först bör vi nog satsa på innovation/entreprenörskap, exempelvis utveckla den unika vindkraftteknikerutbildning som börjat. Sedan har vi ett landskap med 150 000 fornlämningar. Lägger vi till byggnads- och hembygdsvård så kanske vi har ett underlag för en egen högskola?

Låt oss ha våra visioner…

Jan-Eric Berger (C)

Trönö

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons