Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Girighet och armar i syltburk för egen vinnings skull

Vård- och omsorg, räddningstjänst, skola, och kommunikationer är samhälleliga angelägenheter av vikt. Rimligtvis borde det vara så att dessa verksamheter styrdes statligt – utan vinstintresse – för allas bästa, menar insändaren.

Annons

Dagens trend är att man, regionalt och lokalt, gör sig beroende av bemanningsföretag. Staten tar sitt ansvar i form av styrinstrument, av utmärkt kvalitet, för en god samhällsutveckling. Regionalt och lokalt saknas det förmodligen inte kompetens och kreativitet … men det verkar som att girighet och hela armar i syltburken för egen vinnings skull skapat ett skenande system i vilket ingen vågar ta sitt ansvar.

Kan det vara så att bemanningsföretagen är ett systemfel som växer ur spirande girighet som alla är förlorare i? Varken SKL, läkarförbundet eller landstingen verkar våga ta tag i stafettläkarsystemet, vilket i många landsting håller på att välta ekonomin.

Vi har läkare så att det räcker till – gott och väl – det vet också staten … och läkarna. Vem vågar sätta ner foten innan undersköterskor, lärare, brandmän, ambulansförare, lokförare, etcetera, säger upp sig och tar anställning vid bemanningsföretag.

Jag är modig nog att säga: Hellre ett samhälle med alla som vinnare än alla som förlorare. När ska regionala och lokala politiker och tjänstemän våga höja sina röster vad gäller köp och säljsystemet inom den offentliga sektorn?

Vem ska utvärdera och lägga en kurs som bär för allas bästa? Kanske det är dags för kritisk granskning.

Procuro

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons