Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkmusiken mår fantastiskt bra just nu!

/

Det musikaliska utbytet med en annan människa där ord inte behövs – buskspel, skriver insändaren i en kommentar till Thomas Fahlanders folkmusikkrönika.

Annons

Hej Thomas Fahlander! Efter att ha läst den första texten i din artikelserie Folkmusik (22/10) svarar jag dig med värme i hjärtat att: Folkmusiken mår fantastiskt bra just nu! Så vad är det som splittrar folkmusik-Sverige egentligen? För mig är det känslan i musiken som är det väsentliga. Aldrig känner man sig så levande som under Stämveckan, när instrumenten vevar i luften så att knotten yr. När man spelar själv eller lyssnar på andra. Tisdagskvällen och förstämman i Bingsjö är precis som du skriver, "svensk folkmusiks firmafest".

Bara det att på den här festen är för mig alla välkomna – oavsett om du är en stämma, en festival, hårdrockare eller funksaxofonist. Om du är en programpunkt under etablerat namn, eller om du bara vill dansa av dig skorna. Det är det som är det fina. Uppmuntra i stället att det finns så många drivna folkmusiker som skapar ny folkmusik och visar upp den på stämmor, det till mångas glädje. Och att mötespunkterna, Bingsjöstämman och Delsbostämman utvecklas och expanderas. På det viset kommer aldrig vår fina spelmanstradition att dö.

Det är oss spelmäns ansvar att hålla i det vi är kända för, det roligaste som finns. Det musikaliska utbytet med en annan människa där ord inte behövs – buskspel. Det är trångsynthet och rädsla för det nya som splittrar folkmusik-Sverige, inget annat. Vi besöker Stämveckan av samma syfte i slutändan ändå allihopa – av vår kärlek till musik. Oavsett om den hörs från en leråker, från en scen, från oss själva eller främlingar.

Basist från Hälsingland

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons