Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Felaktiga argument av skogsdebattörer

/


Marcus Sydh Göransson i replik till Bo Falk och Rebecka LeMoine från föreningen Skydda Skogen.

Annons

De skrev ( 18/5 ) om kontinuitetsskogsbrukets, alltså det hyggesfria skogsbrukets, förträfflighet i jämförelse med det i dag dominerande trakthyggesbruket. Allt gott så, det finns utan tvekan fördelar med att i vissa lägen bruka sin skog utan att någonsin ta upp kalhyggen. Tätortsnära kan det till exempel vara vettigt att undvika stora föryngringsytor.

De argument Falk och LeMoine för fram är dock till stor del felaktiga. Först nämner man att det frigörs kol då ett kalhygge tas upp. Det är korrekt, men sett över Sverige som helhet så tar skogen upp mer kol än den avger, detta eftersom det bara är under ett fåtal år i anslutning till avverkning som kol avges. Redan nu kan man till exempel se att de hyggen som uppstod efter stormen Gudrun 2006 tar upp mer kol än de avger, vilket de kommer att göra under ett flertal decennier.

De teorier man för fram om volymtillväxt saknar dessutom grund i forskningen. Kontinuitetsskogsbruk skogar producerar mindre, och dessutom mer svårtillgängligt, virke än trakthyggesbruk. Det är dessutom inte, som skribenterna hävdar, så att skogsvårdslagen tvingar fram kalavverkning. Det står dig som skogsägare fritt att bruka din skog i princip hur du vill. Vad som inte är tillåtet är att uppenbart missköta sin skog. Historien visar att den svenska skogsvårdslagen är ett internationellt föredöme, det är tråkigt att Skydda Skogen nu vantolkar den för att få till förändringar med tveksam nytta.

Marcus Sydh Göransson

skoglig debattör

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons