Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fel recept av kommunledningen

Vi vill börja med att konstatera att vi helt och hållet delar åsikten att Hudiksvall skulle må bra av en befolkningstillväxt, och det kan nog alla partier i fullmäktige ställa sig bakom, skriver två SD-politiker i en replik på Mikael Löthstams och Daniel Petterssons inlägg den 26 september.

Annons

Men för att detta ska kunna realiseras och ske på ett för kommunen gynnsamt sätt så behöver övriga förutsättningar finnas på plats innan detta är möjligt. Här talar vi om omfattande infrastruktursatsningar som i sin tur skapar förutsättningar till sysselsättning i kommunen. Utan jobb, går medborgarna arbetslösa. Utan tillgängliga bostäder, går medborgarna bostadslösa. Varken jobb eller bostäder följer per automatik med en befolkningsökning.

Hudiksvalls kommun står inför minst sagt intressanta tider. Jag tänker närmast på utvecklingen av våra hamnområden och en möjlig utbyggnad till dubbelspår på ostkustbanan samt ett nytt handelsområde alldeles intill Hudiksvall, mm. Men inte ens dessa nämnda händelser är tillräckliga för att motivera en sådan här kraftig befolkningsimport under en sådan kort tid.

Löthstam (S) och Pettersson (V) pläderar dock (helahälsingland.se 26/9) för asyl- och flyktingmottagning som någon slags lösning i denna fråga om befolkningstillväxt – trots att det är vida känt med de många svårigheterna som finns för utlandsfödda att komma i arbete. Nationell statistik på området visar att blott 51 procent av utomeuropiska invandrare i Sverige (20–64 år) är i sysselsättning, detta trots olika former av positiv diskriminering och särbehandling i form av diverse instegsjobb och andra extrainsatser som infödda svenskar inte får ta del av. Detta ska även läsas med det faktumet att det enda kravet för att räknas som sysselsatt, är att man ska ha minst 1 timmes praktik under referensveckan. Hur många av dessa 51 procent som egentligen är i egenförsörjning förblir en gåta. Sedermera menar Löthstam och Petterson att vi gör skillnad på människor på grund av härkomst och detta stämmer givetvis inte. Däremot antar vi en intellektuellt hederlig hållning i frågan, och den handlar inte om vart människor kommer ifrån utan om en persons möjlighet att försörja sig själv då den kommunala ekonomin är ytterst beroende av skatteintäkter. Hudiksvalls kommun dras redan med en generellt sett hög arbetslöshet (8,2 procent) och en skyhög dito för utrikes födda (27,9 procent).

Som vi alla som är insatta i denna fråga vet så ersätts kommunerna bara för de två första åren av staten när det kommer till flyktingmottagning. Därefter faller den ekonomiska bördan för de som inte är egenförsörjda över på kommunen.

Statsbidrag i all ära, men oss veterligen är dessa bland annat reglerade efter invånarantal (+- 100 personer = cirka 5 miljoner kronor) och dessa skulle snabbt ätas upp av de individer som inte är i egenförsörjning. Således skulle det innebära en nettoförlust för den kommunala ekonomin. Visst stämmer det att handeln i kommunen gynnas av att människor handlar där, men då måste väl ändå tanken vara att det inte skall vara bidragspengar som skall rädda kommunens handel? Jag har full respekt för att detta är en debatt om det kommunala, men som politisk företrädare och framförallt som svensk medborgare så kan jag inte låta bli att tänka på vad flyktingmottagningen gör med statens ekonomi. När den skadas av den förda politiken så kommer detta givetvis att spilla över även på det kommunala.

Patrik Nilsson (SD)

Fredrik Forslund (SD)

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons