Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Farväl till Sykes-Picot-avtalet

/
  • Sykes-Picot-avtalet lade grunden till hur det moderna Mellanösterns gränser ser ut, konstaterar artikelförfattaren. Bilden är från den 17 maj i år då en självmordsbombare dödade 37 personer i turkiska Ankara.

16 maj fyllde Sykes-Picot-avtalet 100 år. Avtalet, som slöts mellan dess upphovsmän Mark Sykes och Francois Georges-Picot, var en kolonial överenskommelse mellan Storbritannien och Frankrike för att stycka upp Mellanöstern, skriver Nuri Hajo, ordförande i föreningen SOLIN i Bollnäs.

Annons

Överenskommelsen, tog ingen hänsyn till regionens historia eller till etniska och religiösa traditioner. Britterna tog kontrollen över Irak, Jordanien och Palestina medan Syrien och Libanon tillföll Frankrike Det osmanska riket såg inte ut att gå särskilt segrande ur det första världskriget, och hade redan varit i förfall – som Europas sjuke man – i många år.

Dagens konflikt bottnar i gränsdragningen som gjordes fel. För att förstå varför Irak och Syrien faller sönder är det viktigt att känna till hur de båda staterna uppstod. Irak och Syrien är så att säga konstgjorda stater. Gränserna ritades upp av europeiska stormakter efter första världskriget.

I dessa mångkulturella områden har många släktingar på andra sidan gränsen. Det gäller såväl kurder liksom arabisktalande sunniter som alawiter, och de som finns kvar av olika kristna folkgrupper. Upprätthållandet av de nuvarande gränserna i Mellanöstern har lett till blodspillan under årtionden, och det kommer att fortsätta så länge de här gränserna är i kraft. Kurdernas område delades mellan fyra olika länder och kurderna har följaktligen krigat mot fyra olika regeringar. Samma sak gäller shia- och sunniaraberna.

Avtalet lade grunden till hur det moderna Mellanösterns gränser ser ut, och hur Turkiet, Syrien, Libanon, Jordanien, Palestina och Israel samt Irak sedan växte fram i flera andra uppgörelser. Allt sedan dess har många människor i dessa stater varit mycket bittra och förbannat Sykes-Picot. Araber, som britterna först lovade ett storrike, fick i stället se sina hemområden och klaner delas in i flera mindre arabiska stater. Där exploderade den moderna arabnationalismen. Osmanska turkar upplevde ett gigantiskt trauma. Deras nationalistiska arvtagare vill än i dag återskapa Turkiets storhet i regionen. Kurderna fick inte någon egen stat alls, utan blev i stället diskriminerade minoriteter i fyra olika stater. Mot detta har kurderna gjort uppror – i 100 år.

Sykes-Picot är inte den enda orsaken bakom de decennier av konflikter och etniska spänningar som präglat det moderna Mellanöstern. Men på samma sätt måste många av dagens problem ses i ljuset av avtalet 1916 och dess konsekvenser.

Massoud Barzani, president i Iraks delvis självstyrande kurdiska regionen, har vid flera tillfällen deklarerat, att han vill ha en folkomröstning där Kurdistans medborgare får avgöra om de vill bryta sig loss helt och hållet från Irak, och att det är dags nu för ett självständigt Kurdistan och slut för Sykes-Picot-avtalet. Att kurdisk självständighet är inom räckhåll och att extrema sunnigrupper som Isis och Alnusra behärskar delar av det irakiska syriska territoriet, det betyder i sin tur att Iraks och Syriens dagar som sammanhållna nationer kan vara räknade. Det är svårt att se hur de ska kunna återuppstå som sammanhållna, centralstyrda stater.

Nuri Hajo

ordförande i föreningen SOLIN i Bollnäs

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons