Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU-valet – en fars

Varför funkar inte EU som valobjekt jämfört med riksdagsval? Min syn är enkel. Jag är mer engagerad i närfrågor än i distansbeslut. Det är nog alla

Annons

Jag är fritänkare. Det innebär att jag förbehåller mig den självklara rätten att göra egna iakttagelser och dra mina egna personliga slutledningar om händelser och skeenden historiskt och i min egen samtid utan hänsyn till den politiska färgpaletten. Jag behöver inte ta hänsyn till mer eller mindre oheliga allianser och partstaganden. Trots detta är jag inte opåverkad av kampanjer och utspel med in-, på, och åverkan i min samtid med politisk inriktning. Naturligtvis. Nu är nu. Mina slutsatser är dock mina, nota bene.

Jag tittar på tv och läser tidningar. Det går inte att hålla sig undan. Jag vill inte heller för den delen. I dag, torsdag kväll i slutspurten på valfisket, råkade jag lyssna och se kandidater som i tv pratar i munnen på varandra. Odisciplinerat. Oprofessionellt. Barnslig argumentation. Nivån är: Min mamma gör bättre köttbullar än din mamma. Min pappa har nyare bil än din pappa. Sandlådenivå.

Med risk för att ta mig vatten över huvudet talar jag i pluralis. Slå tillbaka om ni har lust. Hela den mediala speglingen innan valet har varit fokuserat på det dåliga valdeltagandet och kära nån, vad förväntar ni?

Hur tror ni politiker att vi normalt funtade och tänkande individer uppfattar debatten när den är som hetast? Ska vi ta ställning i den pajkastningen? Naturligtvis inte! Nivån är under lågvatten. Dessutom, det är ni positionssugna politiska karriärister som sätter nivån. Kan ni inte göra bättre ifrån er, begär inte engagemang från mig och andra, vars röster ni suktar efter! Barnsligt, tramsigt, ovederhäftigt och f-n vet vad.

Sedan tar vi media. Journalister jagar poänger som att exempelvis smygbanda gräddfilsflirten från Marita Ulvskog från november 2008 och genom konfrontation väcka sensation. Grilla, jaga, fronta, grilla igen. Smygjournalistik med sensationslystnad. Lågvattennivå är min uppfattning. Sådant stöter i alla fall bort mig. Snusk och förnedring. Skandalsökande.

Slutfrågan är: Varför funkar inte EU som valobjekt jämfört med riksdagsval? Min syn är enkel. Jag är mer engagerad i närfrågor än i distansbeslut. Det är nog alla. Om jag för enkelhetens skull får bygga en geometrisk modell genom att betrakta politik som en hierarkiskt liksidig triangel. Vi gräsrötter sitter i basen och beslutsfattarna i spetsen, längst bort från verkligheten.

Vi behöver inte åka ända till Bryssel för att tappa kontakten. Det räcker med landstingsstyret i Gävleborg. Avståndet mellan spets och bas i det politiska Sverige med de problem det innebär är illa nog. Nu ska vi välja en ny EU-triangel, där basen ska vila på spetsen av den första. Försök hemma på köksbordet att få det att balansera utan att rasa. Dessutom är de som sitter i spetsen på den triangeln ännu längre bort från oss gräsrötter som bildar basen i den första.

Vi stoppar där. Tänk själv bäste läsare. I mitt huvud går det här inte ihop. Vi kan ju inte ens freda vårt kära Brotorg i vår egen kommun trots övertag i opinion.

Thomas Odell

Rengsjö

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons