Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Energihistorien upprepar sig

Sverige behöver värme nio månader om året och varmvatten året runt, samt kyla tre månader om året.

Annons

En fjärdedel, cirka 150 TWh, av Sveriges energibehov är uppvärmning och kyla av bostäder och lokaler. Varav cirka 25 TWh är direktverkande el.

Borrar man ”källardjup” cirka 4-200 meter i höghusets källare, nuvarande cykelförråd, har man både kyla, värme och varmt vatten till mindre än halva fjärrvärmekostnaden från tyska Eón och finska Fortum. Nettoproduktionen av berg- och geovärme i Sverige är cirka 17 TWh. Vi kan frigöra elenergi till de behov där den bäst behövs om viljan finns.

Riksdagen gav G. Hambraeus (IVA) uppdrag, redovisat 1977, och skapade Sveriges första miljövänliga energiverk i Lund. Producerar cirka 300 GWh per år geotermisk värmeenergi sedan 1980-talet, vilket är cirka 30 procent av Lunds behov. Hambraeus arbete hamnade i skuggan av kärnkraften.

Aronsson, Göthlin (11/5), samt IVA, har befogade inlägg i vindkraftsdebatten. Ann-Britt Lindmark-Lagerwall tycker att Sverige skall subventionera Tysklands med flera energibehov och späda på energijättarnas vinster. Märkligt från en MP att stödja större resurskonsumtion som drivkraft för tillväxten. Nyttja kapitalresurserna på bättre sätt och minska ekonomins material-konsumtion borde vara ledord. Städa framför egen dörr vad gäller miljökonsekvenserna.

Det känns som industrins behov av el bara accepteras. Ett exempel på slöseri och resurser är att öl- och andra aluminiumburkar kräver energi, motsvarande cirka ett kärnkraftverk. En produktion som dessutom ger företagen lägre elpristaxa och påslag för konsumenten.

Göran Persson

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons