Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efter vurpan har ni alla en plats i hjärtat!

/

Linda Östblom, Hudiksvall, är evigt tacksam för den hjälp hon fick efter att med sina barn i cykelvagnen ha vurpat med cykeln.

Annons

Jag var på cykeltur med mina barn den underbart soliga lördagen, vi hade haft en underbar dag i solen och skulle bara ta en liten tur till så att lillasyster fick sova. På vägen hem var oturen framme. I ett gupp på cykelvägen tappar jag kontrollen över cykeln och flyger av. Barnen i cykellådan fortsätter ner i diket. Jag landar med ansiktet först och rullar sedan några varv på asfalten. Jag svimmar av men vaknar till när jag hör någon ropa: ”Hur gick det?!”

Med blodet droppande från någonstans i ansiktet försöker jag resa mig upp, bara för att känna att allt gör ont. Yr och vimmelkantig lägger jag stoltheten på hyllan och tar emot hjälp. En mamma och en pappa vars namn jag inte minns hjälper mina barn ur cykelvagnen och håller om och tröstar. En annan vänlig själ hjälper mig, ringer efter ambulans. Ringer maken som får komma och hämta barnen. Jag minns egentligen inte mycket, men jag minns er! Tack för att ni stannade, för att ni hjälpte oss på det sättet ni gjorde. Ni gjorde den hemska händelsen hanterbar för min 5-åring! Ni har alla en plats i hjärtat.

Och förresten, det gick bra med mig också, rejäl hjärnskakning och blå över hela kroppen. Men hel. Ett sista tack till den som kanske ändå gjorde mest denna dag, cykelhjälmen. Utan den vågar jag inte tänka på vad som kunnat hända. Ska aldrig "glömma" dig mer!

Linda Östblom

Hudiksvall

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons