Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Diskriminering – sortering av människor

Finns det någon saklig grund för diskriminering av människor? Finns det någon anledning att sortera in människor i olika grupper som "tärande" eller "elit"?

Annons

Ska arbetslösa, sjuka, ensamstående, handikappade, barn, socialt utslagna av olika orsaker, religion, hudfärg, pensionärer och så vidare särbehandlas?

Och vem kan identifiera sig som elit, utan att ifrågasätta sin egen position? Efter arbetslivet som pensionär fortsätter man faktiskt att leva. Ekonomin varierar så klart beroende på vilka anställningsformer och löneförmåner man haft och pension därefter. Men vi fortsätter att konsumera varor och tjänster och vi betalar för detta. För kläder och mat och andra förnödenheter. Vi reser och anlitar företag, resebyråer, bussbolag, flyg och färjetrafik. Besöker olika evenemang, teatrar. Vi anlitar olika serviceföretag som bilverkstäder, hantverkare, frisörer, friskvård, fotvård, gymnastik, tandläkare och så vidare.

Vi producerar genom våra olika föreningar, möten, studier, konferenser och nyttjar därmed lokala fastighetsbolag, såväl kommunala som privata. Restaurangen, färjetrafikens konferenslokaler, studierum, studiebesök. På så sätt bidrar vi till dessa företag och olika branschers ekonomiska fortlevnad. Vi bidrar alltså i stor omfattning till bruttonationalprodukten, BNP, genom vår konsumtion och produktion av tjänster och service. Vi fortsätter att leva. Finns det någon egentlig anledning till särbehandling och sortering i tärande och närande (elit)?

Det har historiskt funnits politiska idéer om elitistiska samhällssystem, även kallad apartheid-segregering och socialt utanförskap. Tack och lov har dessa systematiska diskrimineringar till slut kollapsat, men kostat mycket elände, mänskligt lidande, människoförakt och stora demokratiska förluster. Till och från har dessa idéer återuppstått, men då i tjusiga propagandaförpackningar. Det finns därför anledning uppmärksamma och analysera, avslöja motiven bakom dessa så kallade nytänkande men likväl diskriminerande idéer och strukturförändringar av våra livsbetingelser.

Det finns ingen anledning att socialt fattigdomsrelaterad välgörenhet eller allmosor ska utgöra normer och vara ekonomiskt prioriterande där plånbokens innehåll och storlek utgör villkoren för jämlikheten och den allmänna välfärden.

Diskriminering, alla kategorier, är motbjudande och ska ifrågasättas såväl politiskt som fackligt och i respektive föreningsarbete i alla instanser och församlingar. Det finns ingen saklig grund för diskriminering i någon form. Det är en kunskapsfråga om människosyn och vilket samhälle vi vill leva i.

Ebbe Tegnér

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons