Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den som gapar efter mycket...

Det går dåligt för det socialistiska blocket och sämre går det efter varje uttalande från Juholt.

Annons

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt försöker vrida tillbaka välfärdsideologin, men han verkar få dåligt gehör för detta. Dagens arbetare, eller kanske mer korrekt operatörer, (en titel som i dag är vanlig) har det bra som de har det, med välfyllda plånböcker, segelbåt och Thailandsresor. Denna grupp är knappast någon presumtiv grupp för att rösta socialistiskt! Nej, Sjöstedt finner förmodligen främst sina väljare bland invandrare, arbetslösa och sjukskrivna.

Hur har det kunnat bli så här?

I slutet av 1960-talet och en bit in på 70-talet hade vi arbetare en ganska god lön och ganska god köpkraft. Våra fack skulle ha varit nöjda med detta. Nej, de ville pressa upp lönerna ytterligare och de hade till och med krav på att fackliga representanter skulle ha tillgång till företagens styrelsemöten.

Många av de stora företagen satte nu ner foten och varnade för att det skulle komma att bli för dyrt att ta fram produkterna. Facken hörsammade inte varningen utan fortsatte att trissa upp lönerna. Resultatet av detta blev att företagen började lägga ut sina jobb till olika lågprisländer och på den bogen är vi fortfarande.

Sensmoralen är: företagen upptäckte nu att, det här går ju bra, detta fortsätter vi med.

Man kan med fog påstå att grunden till den arbetslöshet vi har i det här landet lades på 1970-talet.

Observer

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons