Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dagens vindkraft är inte miljövänlig

Olika bud finns om relationen energiåtgång respektive energivinst för vindkraft. För korrekt bedömning krävs komplett underlag – brytning, förädling, transport, vägbygge, dikning, drift, underhåll, vinterväghållning, destruktion. Och miljö är mer än energi och koldioxid-utsläpp.

Annons

Dagens vindkraft är inte miljövänlig. För produktion krävs till exempel coltan. Utvinns i Kongo, där unga pojkar tvingas arbeta under primitiva, livshotande former. Förutom mänskligt lidande leder verksamheten, som framför allt drivs av gerilla för finansiering av vapenköp, även till miljöskador.

Stora kraftverk förutsätter också tillgång på neodymium. Utvinningen leder till svårartad nedsmutsning av miljön. Kina är numera enda producent; USA avbröt för flera år sedan produktionen (redan innan Kina dumpade priset) på grund av miljöeffekterna.

Stor mängd aluminium åtgår. Då krävs god tillgång på bauxit. Det kan gå som för Koh-folket i indiska delstaten Orissa. Regeringen sålde 70 procent av deras skog till ett bauxitföretag. Skogen hade svarat för Koh-folkets försörjning i något tusental år, ett föredöme för uthålligt bruk av naturresurser.

Även miljöeffekter hemmavid väcker oro. Exempel: För ett kraftverksfundament krävs cirka 450 kubikmeter betong. Varje ton innebär förbrukning av 45 kilowattimmar, vartill kommer 8 liter olja och 40 kilo kol (kilowattimmar för dessa ej inräknade), 180 liter sötvatten och 360 kilo cement.

Bristen på sötvatten bedöms av forskare vara nästa stora konfliktämne i världen. Sand och sten till cement och betong kommer från grus- och bergtäkter. Grusåsarna har det senaste seklet exploaterats i stor omfattning, trots att de är oumbärliga som vattenreservoarer och filter. Betong är energikrävande att återanvända, och man kan aldrig återställa täkterna eller återfå dricksvattnet.

I åkermark tas verkens socklar efter användningstidens slut bort, ned till ett visst djup, för att göra jordbruk möjligt. I skog planerar man i stället att täcka över dem. Borttagna kraftverk kan ge ett par meter höga kullar med upp till 20 - 25 m i diameter och bestående störning av till exempel hydrologin.

I Sverige medges stora vindkraftsbyggen i obruten terräng. Detta kräver nybyggnad av breda och stabila vägar med rejäla diken, liksom anläggnings- och serviceytor i anslutning till varje verk.

Det innebär hyggen, sprängning, dränering och utfyllnad. Effekterna för vattenflöde, biologisk mångfald, lokalklimat med mera saknas i företagens miljökonsekvensbeskrivningar. Markerna går aldrig att återställa, bara korrigera.

Forskning saknas om många av vindkraftens effekter. Försiktighetsprincipen åsidosätts. Idag finns bättre energilösningar i sikte, även för vindkraft, men kraftbolagen vill utnyttja dagens guldläge och driver utvecklingen åt miljömässigt fel håll.

Lena Bergils

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons