Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Central järnväg behövs inte i Hudiksvall

I Hudiksvall och Hälsingland behövs inga närgångna järnvägar som magneter för liv och rörelse, skriver Sven Nordström.

Annons

Så har ämnet tunnlar och centralt läge för den nya Ostkustbanan åter analyserats av Mittmedias Magnus Sjöborg i två artiklar och av Hudiksvalls egen mark- och huskunnige arkitekt Tony Björklund.

Genomgående för artiklarna är att placeringen av spåret och stationens läge har betydelse för Hudiksvalls utveckling och det resande folket. En central placering som det gamla spåret med perrong och stationshuset förordas alltjämt. Liv och rörelse säger man behövs och kan endast bli av där den 100-åriga järnvägen med anrikt folkliv under åren medverkat till utvecklingen. Det är en osaklig och falsk inställning att detta kan återskapas med dubbelspåret nya OKB.

Vad som till största delen styrt utvecklingen sedan 1950–1960 är bilens tillkomst. Med den har betydelsen av avståndet bostad till arbetsplats drastiskt minskat och öst- eller västboende är inget svårt val. En följd av denna rörlighet i samhället innebär att arbetsplatsen kan lätt bytas, men också att etableringen av arbetsplatsen blir lättare. Vad som än gäller så har den gamla stilen med invanda turer och långa perioder av fasta punkter, idag förändrats till kontinuerligt flytt och ändra, nya för- och nackdelar.

Allt sedan år 1960 har jag kunna följa utvecklingen i Hudiksvall och personligen vid flera tillfällen valt plats för boende och verksamhet. Järnvägen genom stan har en barriäreffekt som tydligt kan avläsas i öst- och västbegreppen. Östra området förändras till bostadsområde då företagen läggs ner och handeln idag räknas till ett fåtal. Kvartersbutikernas tid är helt förbi. Mera bilar vid ökat boende skapar än större nackdelar med ökad järnvägstrafik i stan.

I Hudiksvall och Hälsingland behövs inga närgångna järnvägar som magneter för liv och rörelse. Här skapas sociala aktiviteter av musik, kultur, sport, fiske och naturupplevelser i egen hembygd.

Men, nu är det ju så att allt vad som tidigare skapade folkliv och rörelse på det centrala området finns inte. Café Skutan, Systembolaget och inte minst Håstaholmens Sågverk med 500 anställda, allt detta finns inte längre. Det finns inget kvarvarande outnyttjat centrum från 1900-talet.

Vad som lever vidare är myter om hur trevligt och romantiskt det kunde vara tidigare och detta ska nu på något sätt kunna upplivas av ett dubbelspår för ny järnvägstrafik år 2016.

Denna mytomspunna centrala plats är dessutom inte lämplig som markområde för tung trafik från dagens järnväg enligt statens Trafikverk. Det närbelägna hamnområdet är också redan intecknat för att bli en ny stadsdel. Så varför ska Ostkustbanan förläggas just här. En ny placering västerut blir automatiskt ett nytt modernt centrum.

Vad gör stadsarkitekten det är en stående fråga. Hur kan kommunstyrelsen egenmäktigt avgöra en fråga som gäller anrika byggnader, rivning kvarter och bostadsområden, utan sakkunnig medverkan?

Min kritik om detta gör att många nu tycker att måttet är rågat. Sven, skriv att detta är galet, ingen gillar järnvägen genom stan, vansinnigt dumt och så vidare. Därför gör jag det igen med denna insändare.

Sven Nordström

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons