Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bra med gymnasial lärlingsutbildning

När nu de nationella programmen på gymnasieskolan inte slagit väl ut välkomnar jag att ytterligare en väg till yrkesutbildning öppnats, nämligen den gymnasiala lärlingsutbildningen.

Annons

Gymnasial lärlingsutbildning behövs och har enligt Per Tullberg, generaldirektör för Skolverket samt ordförande i den nationella lärlingskommittén, varit lyckad så här långt.

Skolor och företag ställer sig positiva till försöksverksamheten som pågår med knappt 10 000 platser i Sverige. Rapporten har rubriken Hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret (SOU 2009:85).

Regeringen har tillsatt en lärlingskommitté för att klargöra samhällets och gymnasieskolors behov av nytänkande och kvalitetshöjning inom yrkesutbildningen i form av mer arbetsplatsförlagt lärande. Skola och näringsliv måste samverka i ökad omfattning för att nå målen. En vedertagen och gammal, men ej förlegad, pedagogik utgör grunden. Nämligen den från mäster–elev, far–son. Hur kunde Pantheons kupoltak byggas 120 f. kr.?

I dagens samhälle finns oerhört med kunskap som vi som utbildningsanordnare har en skyldighet att ta tillvara och uppmärksamma. Näringslivet kan bidra med sammanhang i skarpt läge och förebilder. Skolans roll blir att problematisera utifrån den rättvända pedagogiken: praktik – reflektion – teori. Inte motsatsen dvs. teori – reflektion – praktik. Den pedagogiken har uppenbarligen misslyckats.

I slutet på 80-talet och början av 90-talet påverkades tänkandet inom utbildningssektorn av att alla jobb krävde akademiska studier. Därav gymnasiereformen 1994. Den är och har varit ett förakt för handens kunskap enligt Per Tullberg. Att tro att alla ungdomar vill och klarar av att läsa in högskolebehörighet blev en utopi. 25–40 procent har misslyckats. Skolan som skulle skapa jämlikhet blev i stället ojämlik. Kan 100 procent i en årskull bli högskolebehöriga?

Ibland, när jag blir påmind; skäms jag över att jag jobbar i en verksamhet där 1 av 4 misslyckas. Ska det finnas en plats för var och en av oss i ett framtida samhälle? Naturligtvis! Det är fundamentalt och en rättighet.

När nu de nationella programmen på gymnasieskolan inte slagit väl ut välkomnar jag att ytterligare en väg till yrkesutbildning öppnats, nämligen den gymnasiala lärlingsutbildningen. Stora som små yrken behövs i ett framtida samhälle. Utbildning är aldrig fel under förutsättning att du själv vill och känner dig delaktig.

Det flera av våra ungdomar behöver är en matchad utbildning mot branscher samt lokala företag. En utbildning som innebär att du är anställningsbar. Det borgar för ett samhälle i utveckling samt är regionalpolitiskt klokt eftersom de kommer att stanna kvar och driva bygdens utveckling framåt

Till slut: Det finns ingen sanning om hur utbildning, inlärning ska gå till. Därför kan inte bara en modell vara gällande. Vi är alla olika, unika och har varierande behov för att kunna tillgodogöra oss kunskaper

Gunnar Åkerlund

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons