Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bör inte utbildning leda till jobb?

Med rapporten ”Konsten att strula till ett liv”, från Svenskt Näringsliv vill vi väcka en debatt kring högskoleutbildningen.

Annons

Det har gett eko i debatten men många inlägg präglas av missuppfattningar. Många tolkar felaktigt budskapet som en nedvärdering av humanistiska studier.

Tvärtom efterlyser vi att humanistiska studier blir av en sådan kvalitet att de kan tas tillvara bättre på arbetsmarknaden. Problemet i dag är nämligen att många utbildningar inte bidrar till att öka studentens jobbchanser.

Det finns även ingenjörsutbildningar där långt i från alla får ett kvalificerat jobb efteråt. Men humaniora och konst är emellertid särskilt drabbade. En tredjedel av de utexaminerade får inte ett relevant jobb på arbetsmarknaden, ens efter fem år. Vad värre är, var fjärde kan över huvud taget inte försörja sig på sitt jobb.

Genomströmningsproblematiken är ett annat problem och här är vi sämre än många andra länder. Svenska studenter utexamineras till exempel nästan fem år senare jämfört med dem i Storbritannien. Ändå har de svårare att få jobb. Kan en förklaring vara att högskolan i Sverige i allt högre utsträckning blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd?

Sverige är det land i världen som har högst etableringsålder på arbetsmarknaden – 28 år. Etableringsåldern har stigit kraftigt sedan i början av 1990-talet då den låg på 21 år.

Lång studietid och sen etablering på arbetsmarknaden leder till att den enskilda individen förlorar stora belopp i livslön. Samhället förlorar, enligt rapportens beräkningar, totalt sett också uppemot sju miljarder kronor. Dessutom blir konsekvenserna för individen ofta ”struliga”, eftersom det sena inträdet på arbetsmarknaden ofta sammanfaller med planer på utökning av familj och allt som hänger samman med denna livsfas.

För näringslivet är det självfallet viktigt att kulturella och kreativa kunskaper är goda och varierande bland de som skall anställas. Vi ser med avund på hur många andra länder lyckas utbilda många inom humaniora med en sådan kvalitet att de är efterfrågade av arbetsmarknaden. I dessa länder finns ekonomiska incitament både för studenter och högskolan, som premierar utbildningar som håller god kvalitet och som leder till jobb, på ett helt annat sätt än i Sverige.

Studenter vill ha en utbildning med kvalitet och innehåll som leder till ett intressant arbete där de får nytta av sin kunskap och kan tillföra kompetens. Den fråga som vi bör ställa oss är hur det kommer sig att andra länder lyckas med att ge studenter från olika utbildningsinriktningar en tidig och relevant etablering på arbetsmarknaden?

Utbildning är inte konsumtion utan en investering och den bör leda till jobb. Därför tänker vi på Svenskt Näringsliv fortsätta att föra den här viktiga debatten.

Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv, Lotta Petterson, regionchef Svenskt Näringsliv Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons