Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bjud in forskare som kan skolan

Skolverket beskriver i en rapport de problem som kan uppstå gällande det kommunala huvudansvaret för skolan.

Annons

Studien visar hur kommuners tolkning av sitt huvudmannauppdrag kan hindra dem att agera för att öka likvärdigheten och väsentligt förbättra måluppfyllelsen i skolorna. Ytterst är det kommunfullmäktige som är huvudman för skolan, det vill säga både oppositions- och majoritetspartier som vi medborgare röstat fram. Kommunfullmäktige är sedan den instans som fördelar ekonomiska resurser ut till respektive verksamhet. Underförstått uppfattar vi att förutsättningarna för skolverksamheten faktiskt fastslås av kommunens högsta beslutande organ. Vi ställer oss nu frågande till den pajkastning som vi upplever försiggår angående strukturplan skola mellan majoritet och opposition. Barn- och utbildningsnämnden är den instans som i ett första skede ska bereda ett klokt beslutsunderlag till kommunfullmäktige inför strukturplan skola, Barn- och utbildningsförvaltningens chef är den som ytterst ansvarar för att få fram underlag till nämnda beslut.

I diskussionerna kring strukturplan skola torde likvärdigheten i skolan ytterst vara en vision och en målsättning för såväl kommunfullmäktige som för nämnda förvaltning. Också hur man bäst motiverar barnen till att vilja lära och samla kunskap? Vilka förutsättningar krävs för att möjliggöra detta? Hur är arbetsmiljön för ansvariga pedagoger? Vilka möjligheter ges rektorerna på respektive skola till att utöva ett pedagogiskt ledarskap? I hur stor utsträckning möjliggörs individanpassad utbildning i de olika förslagen angående strukturplan skola? Hur får man relationerna mellan pedagog/elev att fungera på ett stimulerande sätt? Hur stort elevantal är rimligt i varje klass?

I en sammanfattning, bör fokus också läggas på innehållet i skolan. Nästa steg är väl att åstadkomma ett underlag som bäst, efter de ekonomiska resurser som tilldelats, åstadkommer en väl genomtänkt lösning som kommer närmast visionen.

Naturligtvis krävs även ett landsbygdsperspektiv. Vi ställer oss dock frågande till hur man i detta skede i processen, anser att en framtidsforskare vars främsta intresseområde är människors flyttmönster och landsbygdsutveckling, prioriteras och mest troligt också belastar en redan ansträngd budget i stället för att bjuda in forskare som faktiskt kan bidra med värdefull kunskap angående att åstadkomma en likvärdig skola för alla, som dessutom ser på ovanstående aspekter.

Engagerade föräldrar i Arbrå och Vallsta

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons