Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bejaka mångfalden och därmed våra traditioner

När Bäckahagens skola firade skolavslutning för ett par år sedan stod föräldern Ziad och serverade kakor. Han intervjuades om de tre världsreligionernas gemensamma rötter. Muslimen Ziad tycker att det är högtidligt och riktigt att avslutningen firas i skolans närmaste kyrka.

Annons

Det finns dock de som tycker annorlunda. Enligt en artikel i DN har en skola i Sköndal fått ett ”underhandsbesked” från Skolverket om att det är ”säkrast” att inte ha det traditionella luciafirandet i kyrkan. Skolan ställde därför in firandet.

Det är möjligt att det har gått Skolverket förbi, men hela poängen med luciafirandet är att fira ett katolskt helgon. Ett luciatåg brukar vara fyllt av sånger och versläsning som har med Lucia eller julen att göra. Vi firar jul för att Jesus föddes i ett stall för 2 000 år sedan. Stalledrängen finns med i luciatåget till minne av den förste kristne martyren, Sankt Stefan. Tomten kopplas ofta samman med helgonet Sankt Nicolaus. Men även om man i stället gör kopplingen till folktrons tomtar och troll kan man rimligen inte hänvisa luciatågets tomtar till vetenskap och beprövad erfarenhet.

Mindre religiöst än så kan man knappast begära att ett luciafirande ska bli. Om man nu inte ersätter lucian, tärnorna, stalledrängar och tomtar uteslutande med barn iförda pepparkaksdräkter. Varken lärare, musiklärare, barn eller föräldrar ska behöva tvingas in i ett historierevisionistiskt hörn där Det strålar en stjärna måste ersättas av Vår julskinka har rymt. Vi har ingen åsikt om var en skola väljer att vara i vid högtider. Vi anser dock att det är berikande för alla barn att även genom skolan få komma i kontakt med en avgörande del av Sveriges kulturarv. Det som format en stor del av vår historia och vår samtid, liksom de värderingar som genomsyrar vår kultur.

Lucia och jul blir tomma och meningslösa utan sin historia. Som en fettisdag utan semlor eller förstamaj utan arbetare. Att läsa Skolverkets rekommendationer för högtider är som att läsa något Monty Pythonskt. Vad som händer med kultur, stämning och den gemensamma upplevelsen framgår dessvärre inte.

De resonemang som utgår från att kultur skapar ”samhörighet som blir någon annans utanförskap” är bekymmersamma. När vi förnekar behovet av gemenskaper och uttrycken för denna gemenskap, leder det till en framtid där ingen känner tillhörighet. Alltför många verkar nervöst sträva efter en sorts nollkultur i stället för en förståelse för vår gemensamma kultur och ett möte mellan olika kulturyttringar.

Vi behöver mer av gemenskap och gemensamma värderingar. Sådant som fokuserar på att vi har så oändligt mycket mer gemensamt än vad som skiljer oss åt. Bejaka mångfalden. I det ligger också det naturliga i att bejaka våra traditioner.

Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna

Anders Andersson (KD), riksdagsledamot för Kalmar län

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons