Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bättre debatt med mindre tro

Klimatdiskussionen skulle må bra av att handla mer om naturvetenskap (fysik och kemi) och mindre om tro.

Annons

Under de senaste veckorna har klimatfrågan diskuterats både på insändar- och ledarsidan. Tyvärr utgår många från en felaktig historiebeskrivning. Sedan 1800-talet är koldioxidens (tillsammans med många andra gaser) verkan på klimatet väl känt. Den beror på en enkel fysikalisk process. För synligt ljus, som solstrålningen främst består av, är koldioxid, lika som syre och kväve, genomskinlig. Jordens yta är kallare än solens och utstrålningen från jorden sker främst inom det infraröda området (värmestrålning). Koldioxid är inte genomskinlig för en del (en färg) av denna värmestrålning. Ju högre koldioxidens koncentration är, desto mer värmestrålning reflekteras (sprids) tillbaka till jorden och desto varmare blir det. Detta är en mycket förenklad beskrivning av växthuseffekten. Redan under 1890-talet har Svante Arrhenius försökt att räkna ut effekten av en fördubblad koldioxidhalt och kom fram till 5 till 6°C graders temperaturökning, som han ansåg som glädjande bieffekt av industrialiseringen. Det är med dagens medel (datorer) inte särskilt svårt att beräkna enbart koldioxidens uppvärmande effekt, allt annat lika. Men parametrarna påverkar varandra och för att ta hänsyn till det och inkludera vidare parametrar, som till exempel solinstrålningen har under tiden modellen mer och mer förbättrats.

Det var alltså inte så, att man först upptäckte att världen blir varmare och sedan undrat vad det beror på. Att en ökning av koldioxidhalten (och andra gaser som metan) skulle öka jordens temperatur är känt sedan länge. Atmosfärens ökande koldioxidkoncentration mäts kontinuerligt och med stor noggrannhet sedan det geologiska året 1958. Problemet var att jordens temperatur inte steg som förväntat. Men de senaste tre decennier gör den det, och mycket brant. Den tillfälliga lilla nerkylningen mellan 1940- och 1970-talen kan till stora delar förklaras genom atmosfärens ökande sot- och stofthalt, orsakade av utsläpp från industrin.

Jordens klimat är ett komplicerat, icke-linjärt system vars reaktion inte är trivialt att förutse. Många parametrar som atmosfärens sammansättning, solens instrålning, jordytans färg och många, många fler påverkar klimatet. Redan små variationer i ingångsparametrar kan resultera i stora klimatförändringar. Men ju större variation desto större är risken för katastrofala effekter – och en fördubbling av koldioxidhalten är tveklöst en stor förändring.

Klimatdiskussionen skulle må bra av att handla mer om naturvetenskap (fysik och kemi) och mindre om tro. För att kunna bedöma olika vetenskapliga rapporters trovärdighet underlättar det minst sagt om man själv har åtminstone grundläggande kunskaper inom fysik, kemi och övriga naturvetenskapliga ämnen.

Dietmar Gleich

civilingenjör

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons