Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Både morot och piska behövs för att fler ska åka kollektivt

I Sverige har 65 kommuner, däribland Ljusdal och Ovanåker, engagerat sig i trafikantveckan genom att exempelvis göra innerstaden bilfri under en dag eller arrangera seminarier och tävlingar.

Annons

Nu är det den europeiska trafikantveckan. Runt om i hela Europa lyfts det hållbara resandet och klimatsmarta transporter. I Sverige har 65 kommuner, däribland Hofors, Ljusdal, Ockelbo, Ovanåker och Sandviken, engagerat sig genom att exempelvis göra innerstaden bilfri under en dag eller arrangera seminarier och tävlingar.

Många kommuner och regioner vill öka andelen som reser kollektivt, går eller cyklar. Riksdagens trafikutskott vill att kollektivtrafiken på sikt ska utgöra en dubbelt så stor del av vårt resande. På flera håll i landet, i synnerhet i våra storstäder, görs investeringar i ökad kollektivtrafik. I regeringens stadsmiljöavtal och Sverigeförhandlingen ingår nya satsningar på spårvägar, kapacitetsstark busstrafik och tunnelbanor.

Men trots målsättningarna och de goda ambitionerna att öka det hållbara resandet ökar istället biltrafiken både i Gävleborg och i Sverige i stort. Mellan 2014 och 2015 ökade bilresandet bara i Gävleborg med 4,1 miljoner mil. I hela landet ökade resandet i personbil med närmare 150 miljoner mil. Och det i ett läge där biltrafiken borde minska för att vi ska klara de nationella klimatmålen. Resandet med kollektivtrafik ökar också, men då till stor del på bekostnad av andra hållbara trafikslag som cykel och gång. Förbättringar i kollektivtrafiken är viktiga, men räcker inte för att förändra våra resvanor. Utbyggnaden av kollektivtrafik måste kombineras med styrmedel som gör bilresan mindre attraktiv. Vi på K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik, har sammanställt forskning som visar att det är en kombination av morötter och piskor som på riktigt kan ändra våra resvanor i mer hållbar riktning.

Nivån på parkeringsavgifter och tillgång på p-platser är två exempel på faktorer som kraftigt påverkar valet av färdmedel. Och genom att prioritera kollektivtrafikens framkomlighet, med högre hastigheter och direktare körvägar kan man höja kollektivtrafikens konkurrenskraft. Att både begränsa parkeringsmöjligheter och underlätta för busstrafik ger alltså större effekt än om bara det ena styrmedlet skulle användas. Nu är det upp till kommun- och regionpolitikerna i Gävleborg att fortsätta engagera sig för hållbara transporter även efter trafikantveckan, och med hjälp av både morot och piska styra mot hållbara transporter.

John Hultén

fil dr i statsvetenskap och föreståndare K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons