Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ambulansvården riskerar raseras

I många artiklar som handlar om införande av jour kan man tro att frågan endast handlar om att ambulanspersonalen med den nya ordningen bara ska få betalt på nätterna när det väl händer något. Som skattebetalare och icke-insatt i frågan kan man säkert fundera över vad personalen egentligen gnäller om, skriver Martin Lundquist, narkossjuksköterska vid ambulansen i Gävleborg.

Annons

Ambulanssjukvården har alltid varit och är en självklar del i sjukvårdsystemet för medborgarnas trygghet. Den fyller en oumbärlig och viktig samhällsfunktion och är något medborgarna alltid ska kunna lita på. Enkelt uttryck – det handlar om liv och död och det är inget man kompromissar med. Jag anser därför att det är viktigt att alla sätter sig in i hur ambulanssjukvården fungerar, istället för att ta den för givet. Jag som arbetar inom ambulansen känner nu en stor oro och tycker det är befogat att medborgarna och politikerna bör lyssna. Ansvariga politiker viftar för närvarande bort frågan och ger tjänstemännen fulla mandat, då de anser att det endast är en schemateknisk fråga som verksamheten själva ska lösa. Man kan då lätt tro att det rör sig om huruvida vi ska jobba 7-16 eller 8-17. Mot bakgrund av ovanstående och beslutet att införa jourtjänstgöring för ambulansen inom Region Gävleborg, vill jag som arbetstagare där, därför belysa några punkter som inte på ett tydligt sätt kommit fram i debatten.

* Svårt att rekrytera kompetent personal: På grund av att man under många år haft svårt att rekrytera personal har ambulansen länge varit underbemannad och man är redan idag beroende av hyrsjuksköterskor. Så var alltså situationen redan innan införandet av jour beslutades. En hyrsjuksköterska kostar ungefär det dubbla jämfört med en ordinarie personal. En hyrsjuksköterska saknar dessutom lokalkännedom och har heller inga instruktörs- eller ansvarsområden. De måste jobba med en erfaren ordinarie personal för att fungera. Innan Region Gävleborg ens funderar på att presentera en försämring av arbetsvillkor, bör man först ha tagit sig ur den usla ekonomiska- och kvalitetsmässiga lösningen med hyrsjuksköterskor.

* Avsaknad av vikarier: Underbemanning samt det faktum att ambulansen inte har en vikariepool, har gjort att ordinarie personal lojalt har ställt upp och jobbat extra när personal har varit sjuk osv. Då vi jobbar dygnen runt årets alla dagar, uppstår så klart många luckor som behöver täckas, med övertid som vi gör utöver vår ordinarie heltid. Vi är våra egna vikarier och jobbar redan idag alldeles för många extrapass.

* Arbetet belastar fritiden: Antal uppdrag inom ambulansen har ökat markant senaste åren och trenden fortsätter. Bara det faktumet borde medföra att ambulansverksamheten istället borde prioriteras. Samtidigt har antalet ambulanser i princip varit oförändrat under lång tid. Det gör att vi ofta får hoppa över måltider och nödvändiga pauser mellan uppdragen. Sådant leder många gånger till att jag är utmattad och helt slut när jag kommer hem från jobbet, vilket innebär att återhämtningen tar mycket av min fritid.

* Alltid beredd på oplanerad övertid: Vid alla prio 1-larm och ofta vid prio 2-larm, rycker närmsta ambulans ut, oavsett om man redan slutat sitt arbetspass. När jag bemannar en ambulans är jag alltid disponibel för nya uppdrag, även om jag är på väg tillbaka till ambulansstationen och kanske skulle ha slutat mitt arbetspass för flera timmar sedan. Detta är jag beredd på och det ingår i yrket. Det jag vill få fram med detta är att det leder till närmare 100 övertidstimmar per år, 100 timmar som var och en av oss på ambulansen gör utöver sin heltid. En annan konsekvens av detta är att jag inte kan planera aktiviteter över huvudet taget efter mina arbetspass. Jag vet bara vilken tid jag går till jobbet, men aldrig när jag kommer hem.

* Avsaknad av rättvis arbetstidsförkortning: Ambulansen har märkligt nog inget nattavtal vilket skulle innebära arbetstidsförkortning. Nattarbete sliter mer på hälsan och därför har många andra verksamheter inom sjukvården en rättvis arbetstidsförkortning genom nattavtal. Som det ser ut nu på många stationer är belastningen lika hög nattetid som dagtid. Att belastningen kan vara så beror mest på att antalet ambulanser i drift minskar på natten i kombination med att vårdinrättningar som jourmottagningar stänger och patienter behöver därför transporteras längre sträckor.

* Jour på arbetsplatsen för en redan övertidstyngd yrkesgrupp: Införandet av jourtid inom ambulanssjukvården innebär att arbetsgivaren lägger ut ytterligare 125 timmar arbetstid som jour per anställd och år. Jourtimmarna får läggas mellan klockan 02 och 06 nattetid och innebär oförändrade arbetsuppgifter, dvs. att vid larm ha 90 sekunder på oss att vara på rull med ambulansen. Alla medarbetare berörs, oavsett var i länet du jobbar och hur belastningen ser ut där. Det är timmar vi ska tillbringa på arbetsplatsen utöver vår heltid, dvs. vår fritid. Den tiden kan inte jämställas med den tid i hemmet med familjen som man behöver för återhämtning mellan arbetspassen. Om man summerar den ofrånkomliga övertiden vid skiftbyten och den nya jourtiden, ska vi alltså arbeta cirka 225 timmar (100 + 125) extra per år. Det är tid som vi hellre hade tillbringat i hemmet med familjen istället för på arbetsplatsen. Utöver dessa 225 timmar tillkommer dessutom timmar som vi tar på oss extra för att hålla verksamheten igång, vid till exempel sjukfrånvaro. Att arbeta inom ambulanssjukvården är verkligen spännande och utvecklande. Men det sliter, både fysiskt och psykiskt, och det är viktigt att det finns tillräckligt med tid för återhämtning mellan arbetspassen. Det här med jour är först och främst en arbetstidsfråga och inte en ersättningsfråga. Vi som jobbar inom ambulansen vill också ha rätt till en fritid och få våra privatliv respekterade. Det skulle leda till bättre arbetsmiljö och hälsa för oss och samtidigt höja kvaliteten av den vård medborgarna får. Medborgarna har rätt att kräva trygghet i ambulanssjukvården, som får en allt större omfattning och det förutsätter en erfaren och kompetent personal som orkar stanna kvar i sin anställning inom Region Gävleborg.

Slutsats: Den nya jourtiden med ytterligare arbetstid har inneburit att erfaren personal sagt upp sig och fler kommer förmodligen att göra samma sak. Jag inser att det är ett stort problem och jag är riktigt orolig inför framtiden. Det tar nämligen tid att bygga upp ett rykte som attraktiv arbetsgivare, men det kan snabbt raseras. Är det värt det? Framför allt, är det värt att chansa med en verksamhet med en så viktig samhällsfunktion som ambulanssjukvård? Detta kommer kosta Region Gävleborg och medborgarna mycket mer istället för att spara pengar. Försök istället att se problemet ur ett helhetsperspektiv och inte stirra sig blind på en övertidsbudget. Det kommer även att försätta Region Gävleborg djupare i den onda cirkeln av lösningar med hyrpersonal, vårdkvaliteten blir sämre och rekryteringen än svårare. Den här gången är det ambulansen som är i fokus. Ska detta förfarande drivas igenom på liknande sätt för alla verksamheter inom sjukvården i Region Gävleborg? Att detta nu genomförs av principskäl tror jag beror på avsaknad av förståelse för oss som arbetar i ambulanserna och hur vardagen faktiskt ser ut ute i verksamheten. Därför välkomnar jag gärna ansvariga tjänstemannachefer och politiker att följa med mig i ambulansen en vecka för att få en inblick i vår verklighet. Men glöm inte att boka av alla aktiviteter du har efter passen, eftersom du aldrig vet om vi hinner hem till stationen och blir avlösta av nästa skift, innan nästa larm kommer. Egentligen hade jag hoppats på att slippa skriva denna insändare. Men då makt - eller förhoppningsvis endast brist på kunskap och insikt - ofta styr mer än sunt förnuft, behöver röster som min framföras. Alla vill nog ha en ambulans med en pigg och kompetent besättning om man någon gång skulle behöva ambulanssjukvård.

Martin Lundquist

narkossjuksköterska vid ambulansen i Gävleborg

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons