Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Allas ansvar jobba mot droger

Svar till Kenneth Nilshem (12/1).

Fortfarande anser jag att denna fråga både är rätt och fel ställd på samma gång.

Annons

Rätt är den just för att vi i socialnämnden gör ett helt batteri av aktiviteter utifrån den stora dramatik vi ser på detta område. Samtidigt är frågan helt fel ställd, då samhällsproblem av detta slag ingalunda ansvarsmässigt ska knytas till den lilla del av samhället som socialnämnden har ansvar för. Alla vi kommunmedborgare måste förstå och ta till oss allvaret i det som nu sker, samtidigt som också ska konstateras att det vi nu ser är effekter av tidigare tillkortakommanden för cirka 8–10 år sedan.

På initiativ av socialnämnden startades Öckeröprojektet för snart två år sedan. Ett arbete med att få föräldrar och alla andra vuxna att förstå hur mycket det spelar roll, vilken inställning som förmedlas från en generation till en annan. Men detta arbete är inte ett ansvar för socialnämnden enkom, utan allas vårt ansvar.

Vi gör det lagen påbjuder oss att göra. Vi tar om hand alla de problem som vi nu ser, i vissa fall måste vi tvångsomhänderta ungdomar, i andra fall kan vi på frivillig väg få enskilda att ta emot erbjudande om behandling. Vi har startat en egen öppenvård för att öka både kapacitet och kvalité. Vi har sedan tidigare vår beroendemottagning som är ett samarbete med sjukvården och där de som känner att något håller på att gå över styr kan få hjälp.

Ur socialnämndens perspektiv gör vi det arbete som vi är satta att göra men klyftorna ökar och kostnaderna syns i vårt budgetutfall.

Droghandeln vars konsekvenser framför allt våra unga vuxna medborgare har fått känna på, tillsammans med de brister som finns i vårdkedjan kring ungas psykiska ohälsa ökar vår arbetsbörda. Men det socialtjänsten och polisen i samarbete gör och kan göra är att betrakta som brandkårsutryckningar i ett uttorkat landskap där elden pyr under marken.

Vill vi som samhälle få en annan inriktning till stånd, så kan inte en enskild del lösa detta. Det måste vi alla medverka till genom att sätta ner foten och bestämma oss för att detta inte är okej och sedan agera utifrån det.

För att långsiktigt vända spiralen måste vi vuxna fokusera och bygga en ny infrastruktur i kommunen för skapa inkludering och trygga uppväxtvillkor:

• Delaktighet och inflytande i samhället och det måste börja tidigt och gälla alla.

• Trygga och goda uppväxtvillkor med mindre barngrupper i förskolan och grundskolan.

• Ett större mått av inkludering i det civila samhället.

• Minskat bruk av tobak, alkohol och narkotika, genom att vi vuxna själva ändrar attityd till drogerna.

Det kräver bättre samordning av våra gemensamma resurser och vi börjar med att skapa gemensamma mål och handlingsplaner med skolan.

Erika Engberg (S)

socialnämndens ordförande

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Mer läsning

Annons