Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om unga ska bli lyckliga gamlingar

Svenska skolresultat är under all kritik och PISA-rapporten har nyligen pekat ut detta även på internationell skala.

Annons

Samtidigt rapporteras det att Sverige har de lyckligaste gamlingarna i världen. Om vi ska kunna hjälpa även våra yngre får vi inte tappa hoppet av dystra resultat.

I förra veckan kom resultatet från Global Age Watch Index 2013: Sverige kammar hem förstaplatsen. Organisationen Help Age International gör mätningen utefter äldres inkomster, hälsostatus, utbildningsnivå, sysselsättning och hur nöjda personer över 50 år är med sitt sociala liv, sin säkerhet och tillgången till allmänna transportmedel. På andra plats ligger Norge och Tyskland. Även om det ofta talas om att svenskar inte tar tillräcklig hänsyn till sina äldre så verkar vi alltså göra en hel del rätt.

Men vad gör vi då åt den unga generationen – framtidens äldre? Vi har länge fastnat i diskussioner om allt sämre skolresultat och curlade ungdomar. Och det är lätt att stämma in i klagokören, men vad gör vi egentligen åt saken?

I och med det fria skolvalet är det nu enklare att välja bort en skola man inte är nöjd med. Det är en positiv utveckling. Men det är fortfarande svårt att välja bort en dålig lärare.

Sedan lång tid tillbaka har man varnat för en allt sämre skola. Ett led i den moderna tidens försämring kan tyvärr tillskrivas lärarlegitimationen. I vår iver att förbättra skolan tillkom statusstämpeln som inte gjorde mycket till utan mest drog ifrån. Tanken med lärarlegitimationen må vara god, men den fungerar inte i praktiken utifrån hur verkligheten ser ut i dag.

För legitimitet i all ära, men det är inte nuvarande lärarhögskola som förtjänar den kvalitetsstämpeln. Kravet på lärarlegitimation håller exempelvis ingenjörer på armlängds avstånd från läraryrket. Det är tråkigt, eftersom skolan förmodligen gynnas bäst av en bred lärarkår där vi får ta del av pedagogik som kommer från olika ålder, arbetslivserfarenhet och studier. Det försvåras med dagens legitimationskrav.

Den låga lärarlönen är naturligtvis en bidragande faktor. Lönen behöver höjas för att fler personer som verkligen vill bli lärare ska känna att de har råd att satsa på yrket. Men att enbart höja pengen nu är att börja i fel ände, eftersom vi då premierar dagens lärarutbildning.

Trots att det ofta talas om behovet av fler lärare har vi för många och för tillgängliga platser på en lärarutbildning som inte håller måttet. Om vi ska få fler nöjda och välutbildade yngre som kan eftersträva statstiken av våra lyckliga äldre behöver vi börja från början: med lärarnas utbildning.

Mer läsning

Annons