Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oksanen: Vem knuffar talmannen ut på plankan nu?

Vilken är nästa partiledare som ska få gå på Norléns planka och knuffas ned i det stormiga riksdagshavet? Talmannen Andreas Norlén har ju utlovat minst en till statsministeromröstning före jul, och om inte Centerledaren Annie Lööfs sondering kan lösa den gordiska riksdagsknuten med ett Anniehugg så kommer även nästa omröstning att misslyckas.

Så frågan är hur Norlén tänker kring vem som ska få gå på plankan? Vi kan dela upp kandidaterna i tre kategorier; de motvilliga, den envise villige samt de omöjliga som skulle säga ja tack.

Om vi börjar med de omöjliga som skulle säga ja; så handlar det om att få bryta historisk mark, även om de skulle röstas ned med hejdundrande majoritet eftersom ingen annan vill ha dom. Dessa är Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. Aldrig tidigare har partiledare från en ytterkant förts fram av talmannen till kammaren. För 15 sekunder i rampljuset tar dessa gladeligen ett nederlag. Det skulle varken skada partiledare eller parti, snarare tvärtom.

Den envise villige är moderatledaren Ulf Kristersson (M). Han ger ända in i kaklet ett namn.

Den envise villige är moderatledaren Ulf Kristersson (M). Han ger ända in i kaklet ett namn. Att efter första nedröstningen säga att han är beredd att prövas igen, och igen, och sen igen ger verkligen pluspoäng i det egna partiet som har en bild av att kaklet inte är så hårt. Sedan brukar ju trägen vinna till sist.

De motvilligas skara kan nog samtliga övriga räknas in i, där den mest motvillige av dom alla är Stefan Löfven (S). Han vill inte gå upp om han inte är säker på att ta hem en omröstning. Socialdemokraterna skulle betrakta en omröstning som sker mot Löfvens vilja som nästintill en fientlig handling av en ”moderat talman”, vilket gör att talmannen nog väljer att peka på någon annan.

Så vem får gå på plankan? Sannolikheten är stor att det behövs ett misslyckande till för att öka pressen på att komma överens innan det blir ett extraval. Men vem vill ta smällen, väl medveten om att man kanske spelar bort sina chanser att vara statsministerlösning i tredje eller rent av fjärde rundan. Talmannen behöver dock inte förorda någon som sitter i riksdagen, det behöver inte ens vara en partipolitiker.

Om Andreas Norlén vill öka pressen på partierna att hitta en överenskommelse som leder till en regering skulle han redan nu kunna förtydliga sina antydningar om en extern lösning. Ett besked skulle kunna vara att i den fjärde rundan kommer en utomstående statsministerkandidat som få partier kan säga nej till. Det skulle kunna vara vad som behövs för att få fart på eftergifterna och bana vägen för en tidigare lösning.