Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oksanen: Valet i Finland visar att regeringskonsten i demokratierna bara blir svårare och svårare

För Finland väntar nu i värsta fall en svensk regeringsbildning; långdragen, svår och dramatisk. Med söndagens valresultat kommer det att bli historiskt komplicerat att bilda regering. Runt hörnet väntar också Finlands ordförandeskap i EU som sätter press på att få regeringen klar under maj.

Annons

Traditionen i finländsk politik har varit att de tre stora partierna Socialdemokraterna, Centerpartiet och Samlingspartiet får över 20 procent och cirkulerat regeringsbildandet. Största partier tar statsministerposten, det parti som åkte på mest stryk (vanligtvis förra regeringschefens parti) går i opposition. I Finland bildas majoritetsregeringar med flera partier i regeringen.

Men i söndags kom inget parti över 18 procent. Sannfinländarna kom på andra plats, bara två ynka tiondels procent efter Socialdemokraterna. En halv procent längre än Samlingspartiet.

Förra regeringsbildaren Centerpartiet gjorde sitt sista sämsta val sedan självständigheten och landade på blygsamma 13,8 med De Gröna i bakhasorna på över 11 procent.

Socialdemokraternas Antti Rinne uttalade sig som valsegrars och jublade över att S är största parti för första gången sedan 1999. Han har inte så mycket att jubla över egentligen. Ett historiskt svagt resultat och hårfin skillnad mot Sannfinländarna och Samlingspartiet gör det hela riktigt svårt för Rinne. Det är bara att titta på mandatfördelningen ovan och försöka räkna ihop till 101 ledamöter för att få en majoritetsregering.

Det som komplicerar regeringsbildningen är dels det faktum att de finländska väljarna sprider sina röster på fler partier och att väljarna protesterar på olika kanter. Helsingfors skrev historia på mer än ett sätt. Dels slog Sannfinländarnas partiledare Jussi Halla-aho nytt personligt röstningsrekord med ett invandringsfientligt och klimatskeptiskt budskap. Samtidigt blev De Gröna största parti i Helsingfors med nästan var fjärde röst.

Många trodde för ett par år sedan att Finland hittat koden för att hantera högerpopulismen, ta in dom i regeringen och få partiet att implodera. Regeringen under Sipilä med Centerpartiet, Samlingspartiet och Sannfinländarna fick en stormig resa med partisprängning av Sannfinländarna innan regeringen imploderade över landskaps- och sjukvårdsreformen som aldrig kom i mål.

Partisprängningen bestod i att Sannfinländarnas grundare Timo Soini tog sina regeringsledamöter och lämnade partiet när den mer extrema Jussi Halla-aho blev vald till partiledare. Obekväma regeringsbeslut och interna partibråk gjorde att Halla-ahos Sannfinländare var nere på ett halverat opinionsstöd. Men i slutändan var det Soinis utbrytare som inte tog ett enda mandat, medan Sannfinländarna vann ytterligare ett mandat och växte alltså.

Det går inte att rida draken utan att bli bränd eller avkastad, det är numera en lärdom från Finland att lägga till lärdomarna från USA och Storbritannien.

Även om ingen konstellation på papperet är avfärdad finns det en konstellation som är mer trolig än andra. Det är Socialdemokraterna, Samlingspartiet, De Gröna och den Svenska riksdagsgruppen bestående av Svenska Folkpartiet och mandatet från Åland, som innehas av Mats Löfström från Åländsk Center (i gruppen övriga) som återvaldes med imponerande 84,5 procent av rösterna. En sådan regering skulle ge Rinne 108 av 200 mandat. En lång väg återstår dock innan det är verklighet.

Svårigheterna att få ihop en handlingskraftig regering lär inte minska kommande val i Finland, heller. Den trend som sker runt omkring i Europa riskerar att lamslå demokratierna. Nu lägger vi Finland till listan av oroväckande trender.