Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oksanen: Sundsvall bara en liten bricka i den stora konflikten

Artikel 1 av 2
Krisen på Kubal
Visa alla artiklar

Annons

400 anställda på Kubal i Sundsvall. Mueller-utredningen om rysk påverkan i amerikanska presidentvalet. Amerikanska sanktioner som kan leda till en miljardsmäll i saneringskostnader för svenska skattebetalare. Det är en historia som skulle kunna ha hämtats ur en spänningsroman, men den säger något om vår tid.

I en global värld får händelser långt bort återverkningar även i vår region. Historien om 50-årige Oleg Deripaska är just en sådan historia.

En ung man som ”lyckades” i spillrorna av Sovjetunionen och som genom talang och rätt kontakter kom att bli Rysslands rikaste man under några år. Han fick rätt vänner, gifte in sig i makten under Jeltsin och till skillnad från andra oligarker ägnade han sig inte åt politik. Det gjorde att han till skillnad från andra inte drog på sig den nya presidenten Putins onåd. Lojalitet uppskattas av Kreml och Deripaska har varit just det.

Kubals problem handlar inte om lönsamheten eller att Deripaska inte investerat i fabriken.

Genom Deripaskas bolag Rusal kom anläggningen i Sundsvall in i Deripaskas bolagsvärld 2007 genom en sammanslagning med Glencore. Rusal är idag världens näst största aluminiumproducent med runt en tiondel av världsmarknaden.

Läs mer: Massarbetslöshet hotar, kommunalrådet om krisen på Kubal

Kubals problem handlar inte om lönsamheten eller att Deripaska inte investerat i fabriken. Istället är det Putinregimens subversiva krigföring och den amerikanska reaktionen som ställer fabriken vid stupets brant. I denna konflikt med andra medel har Oleg Deripaska både varit en aktör och blivit en spelbricka.

Trumps förre kampanjchef Paul Manafort lånade 10 miljoner dollar av Deripaska. Manaforts och Deripaskas personliga ekonomiska band kan beskrivas som både lång och komplicerad ända in i den amerikanska valrörelsen 2016. Föga förvånande hamnade både Manafort och Deripaska i blickfånget för specialåklagaren Robert Mueller, som utreder rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016.

Nyhetsbyrån Reuters kunde i somras berätta att Deripaska finansierat Manaforts konsultarbete i Ukraina 2005-2006. Manafort hjälpte den proryske presidenten Janukovitj som flyktade landet efter protesterna på Euromaidan 2013-2014. Kremls svar på den händelsen blev den olagliga annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina som fortgår alltjämt.

Enligt Mueller-utredningen ska Manafort sammanlagt ha tjänat runt 60 miljoner dollar på att gå ryska ärenden i Ukraina, hälften av pengarna ska vara gömda i skatteparadis.

Manafort gjorde i september en uppgörelse med specialåklagaren Mueller och erkände sig skyldig till konspiration mot staten och övergrepp i rättssak. Han lovade också fullt samarbete mot att ytterligare fem brottsrubriceringar ströks. Åtalspunkterna handlade inte om rysk inblandning i själva valrörelsen utan kring Manaforts övriga verksamhet.

Sanktioner mot sju ryska oligarker och deras 12 bolag samt 17 företrädare för ryska staten.

Men redan långt innan detta drogs Deripaska in i det amerikanska svaret på den ryska inblandningen.

Trumpadministrationen har stått under hårt tryck från den amerikanska kongressen att agera, och i april införde USA sanktioner mot sju ryska oligarker och deras 12 bolag samt 17 företrädare för ryska staten. Här fanns alltså både Oleg Deripaska och Rusal med.

Sanktionerna är ett straff mot Putins innersta cirklar för både inblandningen i valet, men även för aggressionen mot Ukraina, kriget i Syrien och destabiliserande aktioner runt omkring i världen. Putins närmaste ska alltså inte ha pengar att tjäna på ryska regimens politik.

Precis innan tillkännagivandet hade Ryssland utvisat 60 amerikanska diplomater efter att Ryssland svarat på att USA och 20 andra länder, däribland Sverige, utvisat mer än 100 ryska diplomater (de flesta underrättelseofficerare) som en följd av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU:s nervgasattack i Salisbury mot Sergej och Julia Skripal. Där skrevs för övrigt det senaste kapitlet häromdagen när Nederländerna berättade att man tagit GRU:s utsända hackare på bar gärning när de försökt ta sig in i OPCW, Organisationen för förbud av kemiska vapen, som utredde giftattacken.

I en värld där spelreglerna har fallit, vilket är Rysslands mål, så kan vem som helst bli drabbad hur som helst.

Det är i denna sammanvävda och komplexa säkerhetspolitiska värld som nu 400 jobb på Kubal blivit en spelbricka. Dagarna rinner iväg, och frågan är om det går att hitta en kompromiss mellan Deripaska och de amerikanska myndigheterna som räddar Kubal.

Samtidigt illustrerar historien vad som står på spel. I en värld där spelreglerna har fallit, vilket är Rysslands mål, så kan vem som helst bli drabbad hur som helst.

Vår tid är en farlig och svår era för ett litet handelsberoende land som Sverige. Det har nu Sundsvall fått erfara.