Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oksanen: Ryssland vinnare när Trump får skulden för att historiskt kärnvapenavtal skrotas

Annons

Det är inte vilket avtal som helst som nu USA:s president Trump vill dödförklara. Den åttonde december 1987 satt Sovjetunionens ledare Gorbatjov bredvid USA:s president Reagan och undertecknade Kalla Krigets första stora nedrustningsavtal. Beslutet att skrota de markbaserade medeldistansrobotarna med räckvidd på mellan 500 och 5500 kilometer var genombrottet i det töväder som börjat i Reykjavikförhandlingarna året tidigare.

INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces) blev en avgörande milstolpe mot avspänning. 1846 sovjetiska och 895 amerikanska robotar förstördes.

Trumpadministrationens skäl att vilja säga upp avtalet nu beror på att Ryssland sedan många år bryter mot avtalet, samt en rädsla för att Kina, som inte skrivit under avtalet, kommer att skaffa modernare medeldistansrobotar.

Ryssland under Putin har lämnat Gorbatjovs vision om en kärnvapenfri värld redan för omkring ett decennium sedan, och slipper nu låtsas med fikonlöv.

En kinesisk kärnvapenrustning skulle ge övertag i konflikterna kring Sydkinesiska sjön. Donald Trumps förklaring att vilja få Ryssland och Kina till bordet för ett nytt eller förnyat avtal möttes av vad som kan beskrivas som krokodiltårar från Kreml. Ryssland under Putin har lämnat Gorbatjovs vision om en kärnvapenfri värld redan för omkring ett decennium sedan, och slipper nu låtsas med fikonlöv.

Samtidigt får Trump bära hundhuvudet för att kärnvapennedrustningen går om intet samtidigt som Natoländerna splittras.

Well played, Mr Trump, även om kongressen måste säga sitt för att upphäva avtalet.

Redan under Obama-administrationen kom varningarna för att Ryssland bryter mot INF-avtalet. USA:s har publikt framfört de ryska avtalsbrotten i att försöka få Ryssland att följa avtalet, eller åtminstone bromsa utvecklingen.

Amerikanska myndighetsföreträdare pekade 2017 ut att det ryska avtalsbrottet består av minst två artilleribataljoner utrustade med SSC-8 kryssningsrobotar med en räckvidd på 2000 kilometer. Varje bataljon har 24 robotar som kan förses med kärnladdningar.

Den finländske kärnvapenexperten Stefan Forss pekar på att Ryssland också har utvecklat den större RS-26 Rubezh/Jars-M med fyra kärnstridsdelar. Systemet som ännu inte börjat serieproduceras motsvarar de gamla SS-20 robotarna som INF-avtalet förbjöd och roboten är främst avsedd för att kunna utplåna stora europeiska huvudstäder. Därtill har Ryssland 10-11 Iskander-brigader som kan utrustas med kärnvapen. Även om USA inte formellt anser att dessa vapensystem bryter mot INF:s avtalsjuridik kan de användas operativt över långa avstånd (1000 - 1500 km).

Ryssland har alltså minst tio års försprång mot de västliga kärnvapenmakterna och har kärnvapen i samtliga vapengrenar.

Ryssland har alltså minst tio års försprång mot de västliga kärnvapenmakterna och har kärnvapen i samtliga vapengrenar. Det som utgör en motvikt i taktiska kärnvapen i Europa är idag endast det amerikanska flygvapnet.

Det här ger Ryssland ett kraftigt övertag med stora strategiska fördelar och möjligheten till nukleär utpressning. Med Trumps besked att han vill skrota avtalet faller också det sista incitamentet att ha ett långsamt kapacitetsbygge. Ryssland kan kraftigt öka takten och skaffa sig en ännu större överlägsenhet innan väst är på banan.

Under Kalla Kriget hanterades kärnvapenhotet genom ömsesidig avskräckning. Den balansen kommer att ta tid att återställa, om det ens går. Världen har blivit ännu farligare och svårare att hantera.

För svensk del innebär utvecklingen att det nu är fem över tolv i att höja förmågan att hantera nukleär utpressning och ha förmåga att agera i en konfliktmiljö där kärnvapen inte kan uteslutas.