Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Oksanen: Modiga journalister granskar korruptionen i Ukraina

Artikel 5 av 6
Ukrainas väg
Visa alla artiklar

I frontlinjen i kampen mot korruptionen i Ukraina finns journalister och medborgarrättskämpar. Att ge sig på starka ekonomiska intressen som är djupt inbäddade i statens maktstrukturer kräver mod, och det är långt ifrån ofarligt. En av de som vågat är den undersökande journalisten Valeria Egoshina på det prisade TV-programmet ”Skhemy”.

Annons

– Vi har problem med den nationella polisen, parlamentsledamöter och säkerhetspolisen SBU. En gång blev vårt undersökande team misshandlade och vi har flera rättsprocesser mot säkerhetspolisen.

Programmet ”Skhemy” är vikt åt att belysa korruptionen i Ukraina, och koncentrerar sig på högprofilerade fall. Valeria Egoshina och Skhemy har i flera repotage gjort avslöjanden om säkerhetspolisen.

"Skhemy" har kunnat visa hur pengar försvinner i gasimporten med hjälp av SBU. Eftersom Ukraina är ett land av motsägelser och oligarker så löper spåren av pengar från gasimporten från Ryssland, som man samtidigt är i de facto (om än odeklarerat) krig med, från SBU till den ukrainske oligarken Viktor Medvedtjuk. Medvedtjuk har täta band till Kreml, hans dotter har Putin som gudfar. Samme Medvedtjuk finns också länkad till president Trumps förre kampanjchef Paul Manafort, bland annat med ett möte 2014.

Ett annat fall handlade om strepsil där importen blockerades tills mutorna betalats. Egoshina beskriver en vanligt förekommande metod:

– När SBU behöver pengar skriver de ett brev till företag; ”vi håller på att undersöka ert företag och vill ni hjälpa SBU kan ni finansiera vår välgörenhetsfond”.

Det är alltså en ren utpressarverksamhet. Att SBU är en kvarleva från KGB-tiden syns både på statusen på de officiella byggnaderna ute i regionerna och att SBU är överdimensionerat. Dagens SBU har 31 000 anställda, om man skulle ha samma fördelning mellan befolkning och säkerhetspolis som Storbritannien och USA skulle antalet vara en dryg fjärdedel så många.

EU och det internationella samfundet kräver att SBU ska göra sig av med allt som inte har med kontraspionage, kontraterrorism och säkerhetsskydd att göra.

Det är genom EUAM, EU:s rådgivande mission, som hjälper Ukraina att reformera rättskedjan som en grupp europeiska journalister träffar Valeria Egoshina för samtal kring behoven att reformera SBU.

EU och det internationella samfundet kräver att SBU ska göra sig av med allt som inte har med kontraspionage, kontraterrorism och säkerhetsskydd att göra. Det innebär att avdelningarna som arbetar mot korruption och organiserad brottslighet, samt avdelningen för nationell ekonomisk säkerhet måste läggas ned. SBU behöver få demokratiska kontrollfunktioner, lämna ifrån sig ensamrätten till telefonavlyssning och bli mer transparent.

Insikten om reformbehov finns bland ukrainska politiker, liksom att Ukraina aldrig kommer att komma in i det västliga euro-atlantiska underrättelsesamarbetet utan ordentliga reformer. Samtidigt finns ett starkt motstånd, det finns ekonomiska intressen att inte förändra sig. Att SBU håller sig med korrumperad antikorruptionsenhet är en illustration i sig.

– Vi identifierade byggnaden som de arbetade i. De kom och jobbade vid nio och slutade vid fem. När vi kartlade deras bilar kunde marknadspriset vara 50 - 90 000 dollar per bil. Deras officiella månadslön ligger på 300 - 500 dollar, berättar Valeria Egoshina.

När "Skhemy" skulle publicera hotade Säkerhetspolisen med att publiceringen skulle jämställas med terrorism och vara olaglig.

– Vi skrev ett öppet brev till chefen SBU, med hjälp av vår advokat, om varför vi inte var terrorister. Jag hade också samtal med SBU-kontakter och sade att om jag, en ensam flicka kan hitta SBU:s hus, så kommer de bara att framstå som löjliga i en rättegång. För om jag kan hitta SBU så kan rysk underrättelsetjänst göra det.

Ett annat korruptionsexempel från Säkerhetspolisen är dyrbara bostäder som officerare köpt till sina familjer. Ofta väljer de korrupta officerarna att inte svara, även om det finns försök med nödlögner. Som den som skyllde på sin syster.

– Han sade att hans syster gav honom en lägenhet eftersom hon var grisuppfödare och blivit riktigt rik på grisar. Jag var en dålig journalist den dagen eftersom jag började skratta. Jag upprepade frågan och han fortsatte svara att det var grisarna som betalat lägenheten.

Det är stora pengar i rörelse och att vara journalist är inte ofarligt. Misshandel, hot och trakasserier kan förekomma. Ett 20-tal journalister har dött i landet sedan mitten av 90-talet. Ukraina ligger på 102:a plats i Reportrar utan Gränsers pressfrihetsindex. Det kan jämföras med Ryssland som ligger på 149:e plats och Sverige på tredje plats.

Modiga journalister som Valeria Egoshina är helt avgörande för Ukrainas förmåga att genomföra reformer i framtiden. Genom att möta representanter för civilsamhället på hög nivå signalerar EU också ett skydd för de som jobbar mot korruptionen i landet. Att ge sig på journalister och ideella organisationer kommer att komma med ett pris.

Ukraina har sedan maj en ny president, Volodymyr Zelenskyj, som är en känd tv-komiker, bland annat för att han har spelat president. Många sätter sitt hopp om att den nye presidenten, som har förmågan att säga rätt saker, ska innebära att nödvändiga reformer som den av SBU, ska fortsätta. Men Valeria Egoshina är inte lika optimistisk, utan berättar luttrat om ett avslöjande från "Skhemy".

– Zelenskyj började sin kampanj med att ljuga. Han sade att han sålt sina affärer i Ryssland, men vi fann att så inte var fallet. När våra journalister ställde frågorna blev han riktigt arg.

Vägen framåt för Ukraina kommer fortsätta att vara lång och svår. Steg framåt kommer att kombineras med bakslag. Det mod och vilja till förändring som det ukrainska civilsamhället uppvisar, med journalister som Valeria Egoshina och hennes kollegor imponerar och ger hopp om en framtid.

Annons