Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oksanen: Falska nyheter påverkar världspolitiken - håll i hatten, Svensson.

"Att klara av att fatta inrikespolitiskt viktiga beslut när det gäller allvarliga frågor kommer att bli betydligt svårare, särskilt för demokratier, i takt med att allmänheten litar allt mindre på auktorativa informationskällor."

Annons

Slutsatsen fanns med när US Intelligence Community släppte sin globala hotanalys för 2018 förra månaden. US Intelligence Community är summan av USA:s 16 olika underrättelse- och säkerhetstjänster.

Effekterna av falska nyheter hamnade alltså på slutsatsbladet, tillsammans med en lång rad andra oroande trender. Som att krigsrisken inte varit högre sedan Kalla Kriget. De mest akuta mellanstatliga konfliktriskerna är på koreanska halvön och mellan Saudiarabien och Iran. Samtidigt försvagas krafterna som står för stabilitet och en regelbaserad internationell ordning, med det ökar riskerna för att massförstörelsevapen ska användas ökar.

Läs mer: Det stora spelet är tillbaka i en hotfull värld

Strävan från Moskva och Beijing efter inflytelsesfärer och en förändrad säkerhetsarkitektur skapar också konflikter. US Intelligence Community varnar även den egna presidenten för att USA:s agerande gör världen osäkrare.

"USA allierade och partners osäkerhet om viljan och kapaciteten h

os USA att behålla sina internationella åtaganden kan komma att få dem att överväga omorientering av policies, särskilt när det gäller handel."

En bra underrättelsetjänst har förmågan att se in i framtiden. Och den gångna veckan fyller oroväckande nog raderna med innehåll.

President Trumps attack på EU under statsminister Stefan Löfvens (S) besök i Washington när det gäller ståltullar går till historien i avdelningen påhopp på allierade och vänner. Inte nog med munväder, under torsdagen tillkännagav Trump de nya tullarna.

Hur EU svarar, och Trump reagerar, återstår att se. Men när de som bär upp den regelbaserade världens ideal, med värderingar om mänskliga rättigheter och frihandel är på väg mot handelskrig så är det inte stålarbetare i Pennsylvania som gnuggar händer, det gör makthavare i icke-demokratiska regimer som vill se kaos för att kunna flytta fram sina maktanspråk.

Enligt siffror från Freedom House går just nu den demokratiska utvecklingen i världen åt fel, antalet demokratier minskar och graden av demokrati sjunker i en rad länder, däribland USA.

I Kina ändrar president Xi Jinping på lagstiftningen så att han kan sitta kvar på livstid. Kinas väg mot en repressiv diktatur utan maktdelning går fort nu. Samtidigt visar den gamle tjeckisten Vladimir Putin inför Potemkin-kulissvalet 18 mars att gamla regler i spionkriget inte gäller.

I alla fall är det den mest närliggande slutsatsen som går att dra av att 21 människor i Storbritannien har fått behandlats på sjukhus efter att ha blivit utsatt för ett ovanligt nervgift. Nervgift är inget som direkt är till salu över disk på det lokala Marks & Spencer. Det kräver högteknologiskt laboratorium och hög kompetens, alltså en statsaktör.

Och offret pekar också mot ett visst håll. Måltavla för nervgiftet var den spiondömde och landsflyktige GRU-översten Sergej Skripal och hans dotter Julia. Deras tillstånd beskrivs som allvarligt, även en polisman som var först på plats är kvar på sjukhus.

Skripal utväxlades mot ryska spioner och borde efter det ha varit skyddad enligt de spionspelregler som fanns under Kalla Kriget. Men med Putin har spionspelet blivit jämförbart med Stalins dagar i blodighet på utländsk mark. Mordet på Alexander Litvinenko med polonium 2006 är en tagg i relationerna mellan Storbritannien och Ryssland. Binds GRU vid dådet kommer det att få konsekvenser.

Rysk TV har hånat offren och kallat klimatet i Storbritannien för ohälsosamt, medan utrikespolitiska talespersonen Maria Zakharova sagt att det är bara hittepå för att dreva mot Ryssland. Två illustrationer på olika påverkanstekniker i informationskriget, där Ryssland förstått att utnyttja den gamla sentensen "En lögn kan färdas halvvägs runt jorden innan sanningen fått på sig skorna".

Forskning som flera nyhetsmedier, däribland DN, redogör för ger nu ett vetenskapligt underlag för det som många, inklusive denna ledarsida, varnat för - att falska nyheter har en större betydelse än vad vi helst vill tro.

Det är ett forskningslag vid MIT i Boston som undersökt Twitter sedan 2006 och i Science konstaterar att falska nyheter får en räckvidd på hundra gånger så stor som en riktig nyhet. Den falska nyheten spreds snabbare, den levde längre. Och bakom dess framgång kan det skönjas några faktorer.

En falsk nyhet är ju unik, de är uppseendeväckande därför att den innehåller något du aldrig hört talas om tidigare. Det triggar också känslor, som avsky, ilska men också förvåning.

Läs mer: Då sanningen försvinner väntar den postdemokratiska världen

Så byggs polarisering och misstro mot institutioner. Precis som det konstateras i underrättelserapporten. Och när debatten präglas av falska nyheter och polarisering så blir regeringsbildning och beslutsfattande allt svårare.

Flera av Sverige nationella svagheter har blottlagts senaste tiden; som till exempel vårt exportberoende. Förhören i KU om Transportstyrelsen är i gång, vilket illustrerar vår bristande it-säkerhet som är i sämre skick än de flesta har förstått.

I geopolitiska turbulenta tider behöver en liten nation göra kloka, modiga och breda överenskommelser.

Försvarsbudgeten behöver en rejäl ökning bara för att vidmakthålla nivåer och planering, partierna som består av regeringen samt C och M behöver komma överens om mer pengar senast i sommar. För regeringsbildningen efter valet lär ta tid, och Sverige är inget undantag i demokratierna som kommer att ha det svårare att fatta beslut.

Men i geopolitiska turbulenta tider behöver en liten nation göra kloka, modiga och breda överenskommelser. Och det är inte bara det militära försvaret som behöver förbättras och där förmågegapet mot omvärlden måste minska. Den civila delen med cyber, elsäkerhet och livsmedelsförsörjning ligger efter. Men också öppen akademisk kompetens behöver förstärkas, som kunskapen om Ryssland där Sverige är alldeles många steg efter Norge och Finland, och där återväxten är krisartad.

Ska vi förstå en komplex värld med komplexa hot måste analysen finnas i den öppna samhällsdebatten.

Vår förmåga att fatta svåra beslut kommer att avgöras av vår förmåga att stå emot påverkansoperationer och falska nyheter. Och det finns ingen väg tillbaka, för som författaren Peter Pomerantsev konstaterar kommer den "gamla upplysta världen", som i alla fall strävade en evidensbaserad debatt och att försöka vara en rationell offentlighet, inte tillbaka

Tiden då lögnen är mer intressant än sanningen är här. Och det får storpolitiska konsekvenser.

Håll i hatten, Svensson.