Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oksanen: En demokrat säger inte pass

”Macron eller Putin?”
Tystnad. Ett lätt dämpat skratt.
”Pass!”

Annons

Ska valrörelsen 2018 sammanfattas så är det ett kort ögonblick i P3 Morgonpassets partiledarintervjuer som fångar dess oroliga själ. Frågeställningen dyker upp i snabbfrågor där graden av seriositet kan beskrivas som varierad. Jonas Gardell eller Joel Kinnaman? Ultima Thule eller ABBA? Stockholm eller Köpenhamn?

Men mitt bland tramset finns en fråga som skär med precision som en laserstråle. Är du inte på rätt sida finns inget sätt tillbaka. Står du i mitten blir du ohjälpligt fångad där du inte borde vara.

Om man inte instinktivt föredrar en demokratiskt vald ledare i ett EU-land framför en ledare med blod på sina händer så finns det ett ohjälpligt problem.

Om man inte föredrar ett lands ledare som Sverige samarbetar med i FN-insatsen i Mali och insatsen i Irak framför en som invaderar sina mindre grannländer är det något som är trasigt.

Det finns ett demokratiskt rätt i frågan. Det finns ingen gråzon eller liten skillnad.

Om man inte föredrar en president som verkar i ett demokratiskt system framför en president som försöker riva sönder demokratierna i sin omgivning hör man hemma i samma utvisningsbås som de vänsterpartister som föredrog Castro framför Bush.

Det här kan kläs i nakna siffror. I Freedom House index har Frankrike 90/100, USA 86/100 medan Ryssland 20/100 och Kuba 14/100.

Det finns ett demokratiskt rätt i frågan. Det finns ingen gråzon eller liten skillnad. Ingen ursäktande relativism kan komma från det faktum att en riktig demokrat aldrig kan sväva på målet om man föredrar ett fritt lands ledare eller ett ofritt lands ledare.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson svävade på målet och de korta sekunderna i P3 sade egentligen allt som behöver sägas i valrörelsen 2018.

”Pass!”

Men mer behöver förklaras och sägas ändå. Vi lever i en tid då demokratin och dess grundläggande spelregler är på tillbakamarsch i hela världen. Senaste tolv åren har kurvan för friheterna i världen svängt nedåt i Freedom House indexet.

Samtidigt har auktoritära styren, som bygger sin legitimitet på att elda den blinda och arga nationalismen, vuxit i styrka. Det handlar om identitetspolitik. I Sverige är vi vana med att höra det begrepp från vänster, även om dess rötter är nationalismen.

Idén om att grunda ett ställningstagande på särlösningar som bygger på tillhörighet är något som odlats i vänstern alldeles för mycket under 2000-talet. Idén om speciella rättigheter för en viss minoritetsgrupp har gett nationalismen en annan politisk legitimitet att argumentera ifrån.

”Får minoritetsgruppen xx det så kan väl vi bygga samma typ av särrättigheter på att vara yy-nationalitet”, är ingen ovanlig tankegång.

Just nu galopperar identitetspolitiken fram genom världen. Vi har sett upplopp i tyska Chemnitz, som före murens fall hette Karl-Marx-Stadt efter beslut av diktaturens DDR, där tusentals identitetspolitiker till höger härjade på gatorna och misshandlade folk utländsk bakgrund. Sex personer skadades. Deutsche Welle skickade en reporter med invandrarbakgrund till ett lägger för identitärer i Dresden, reporterns egen uppväxtstad. Han fick höra att han skulle flytta hem och att Tyskland borde införa apartheid.

Det är dags att åka hem har AfS, det fascistiska utbrytarpartiet ur SD, på sina valbroschyrer. I Sverige har nyheten om den 50-årige hemlöse romske tiggaren Gica i Huskvarna passerat förbi alldeles för snabbt i valrörelsen. Han trakasserades av ett ungdomsgäng som filmat misshandeln. Nu är en sextonåring häktad för mord. Barn slår ihjäl en hemlös. Bakom våldet finns orden. Ord är på riktigt. Ord betyder något. Ord dödar.

Extremhögern leker med orden, bilder och symboler för att bygga ilska och förakt. Finspång är orten där man ska avrätta folk. Allt är bara på skämt…tills det blir på riktigt.

Denna identitetspolitikens sjuka håller också på att äta sig in i delar av svensk borgerlighet. Svensk höger står inför sitt 1968 konstaterade den moderate nestorn Olof Ehrenkrona redan i fjol. Det har inte gått åt rätt håll sedan dess. Motståndskraften har inte vuxit i takt med identitetspolitikens landvinningar.

I valet mellan identitet och demokrati kan vi inte längre räkna med att demokratin vinner av sig själv. Förståelsen och respekten för demokratin är under ständigt lågintensiv attack, men takten ökar. Det kan gå fort när hastigheten ökar. Alldeles för fort varnar forskaren Per Ödling för.

Han är professor i informatik vid Lunds universitet och menade redan i fjol att om demokratin hade ett skyddsombud skulle det ha utlyst ett arbetsstopp. Vår alltför stora tillit till fakta via sociala medier och hur vi, när vi är lite arga, kan sugas in i hatets malström som odlas av rasister och högerextremister gör demokratin skör. Ödlings modell förutsåg Trumps seger.

I somras i en intervju med Sydsvenskan gav Ödling svensk demokrati max två mandatperioder. Det är vad hans modell säger. Två mandatperioder. Som mest tre val.

Västerlandets bärande idé som övervunnit totalitära idéer som kommunism och nazism har byggts kring frihet, upplysning, rättsstaten och öppen debatt att pröva argumentationen.

En annan som manar till besinning i västvärlden och som förstod vad som står på spel skickar från andra sidan graven en tydlig varning:

”Vi försvagar vår storhet när vi blandar ihop vår patriotism med klanernas rivalisering som har sått vrede, hat och våld i världens alla hörn. Vi försvagar vår storhet när vi gömmer oss bakom murar, istället för att riva ned dem. Vi försvagar vår storhet när vi tvivlar på kraften i våra ideal, istället för att lita på att idealen är den stora kraften för förändring, precis som de alltid har varit.”

Orden fanns med i den amerikanske senator John McCains sista hälsning. Västerlandets bärande idé som övervunnit totalitära idéer som kommunism och nazism har byggts kring frihet, upplysning, rättsstaten och öppen debatt att pröva argumentationen. Det har funnits en öppenhet för världen, en jämlikhetssträvan och att du ska mätas utifrån vad du gör och inte på vilken jordplätt eller vilket du blod du har.

Vilken värld vill du tillbringa din ålderdom i och överlämna till kommande generationer.

Ytterst handlar det här om vilket land vill du leva i på 2020-talet, vilken värld vill du tillbringa din ålderdom i och överlämna till kommande generationer.

Valet kan illustreras med några sekunder.

”Macron eller Putin?”

En kort tvekan. Ett lätt dämpat skratt.

Demokrati eller en blodbesudlad ledare som vill förstöra västvärlden och demokratin?

Den nionde september handlar det om att inte säga pass.