Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Oksanen: Bristande språkintresse skadar Sverige

En gång i tiden var det tyska språket det självklara valet för svenska studenter att lära sig. Sedan kom engelskan och tyskan var god tvåa med franskan som trea. Så såg det ut under min egen högstadietid då jag tragglade med franskan.

Annons

Idag är det som hette B-språk i kris. Larmet på DN Debatt från Lärarnas Riksförbund fångar bilden av hur eländigt läget är. Skånska Kristianstad har slopat franskan helt. Situationen i Hudiksvall är lite bättre. I högstadiet läser två tredjedelar av eleverna ett tredje språk. Här kan man välja mellan spanska, tyska och franska. Spanska dominerar stort, och över 60 procent av de som väljer ett språk i Hudiksvall väljer just spanska.

Men av de som börjar läsa språk är det inte många som läser det hela vägen. I hela landet var det bara 50 elever i en årskurs som tog sig igenom Tyska 7 på gymnasiet.

Och utvecklingen fortsätter att går åt fel håll. Antalet elever de senaste 5 åren som läser främmande språk i gymnasieskolan minskar mest i Sverige, Norge och Malta enligt Eurostat.

Som Lärarnas Riksförbund pekar på så är grunden i EU att vara ”förenade i mångfalden” och där är förmågan att kunna kommunicera på flera språk viktig. Målet är att förutom modersmålet kunna kommunicera på ytterligare två språk, där engelskan i praktiken har fått rollen i EU som lingua franca.

Europas konkurrenskraft avgörs alltså av vår förmåga kunna kommunicera och förstå varandra.

Före jul träffade jag den tyske ambassadören doktor Hans-Jürgen Heimsoeth. Det är helt uppenbart att språkfrågan ligger ambassadören varmt om hjärtat och att språket har betydelse för svensk-tyska relationer.

På min brorsons vägnar, som står och väljer mellan att läsa tyska och spanska, frågade jag om bästa argumenten för tyska. Förutom skämt om att ett eventuellt intresse för fotboll och bilar gör tyska till det självklara valet pekade ambassadören på alla de affärer som Sverige gör med Tyskland, samt anställningsbarheten med tyska språkfärdigheter. För att inte tala om det historiska perspektivet med kulturutbytet mellan Tyskland och Sverige.

Ett av Lärarnas Riksförbunds recept för att råda bot på den växande språkfattigdomen är att göra ett tredje språk obligatoriskt.

Och med tanke på den bristande konkurrensen så har den elev som i dag väljer tyska (eller franska) och som fullföljer det ända till tyska 7 enorma fördelar på arbetsmarknaden i vuxenlivet.

Ett av Lärarnas Riksförbunds recept för att råda bot på den växande språkfattigdomen är att göra ett tredje språk obligatoriskt. Här borde Alliansen lägga in i valmanifestet att ett av EU:s officiella språk ska vara obligatoriskt ”B-språk” från sjätte eller sjunde klass.

Det skulle stärka både Sveriges konkurrenskraft och Europasamarbetet. Sveriges framtid är tätt knutet till hur Europa utvecklas, det måste avspegla sig även i vår språkpolitik.

Detta är en ledartext av Patrik Oksanen, politisk redaktör för Hudiksvalls Tidning (c).