Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya program – bättre program

/

En skola som inte ser elevernas behov är ingen bra skola. Därför är det utmärkt att regeringen vill skrota gymnasiets individuella program enligt den promemoria som utbildningsminister Jan Björklund presenterade på måndagen.
Det kan låta motsägelsefullt. Men det individuella programmet är långt ifrån så individanpassat som namnet låter påskina.

Annons

Tvärtom är det ett av de mest tydliga skolpolitiska misslyckandena. Många som börjar på programmet ser det inte lönt att fortsätta utan hoppar av.

Utan gymnasieutbildning eller skolans stöd att ta sig vidare ut i arbetslivet riskerar de här ungdomarna att tappa fotfästet i det allt mer krävande samhället.

Det individuella programmet kom till under början av nittiotalet för att fånga upp elever som inte nådde upp till behörighetskraven till de nationella gymnasieprogrammen. Det vill säga minst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik. Det skulle vara ett undantag, men har blivit ett av de till elevantalet största programmen. Ungefär femton procent av eleverna i årskurs ett läser där i dag.

Ett av de grundläggande problemen med det individuella programmet är att elever med så olika förutsättningar och behov samlas där. Några behöver bara det där lilla, lilla extra för att gå vidare till det nationella program som han eller hon vill gå. Några saknar språkkunskaper i svenska. Andra är så skoltrötta att de knappt orkar ta sig till lektionerna. Ytterligare några är faktiskt behöriga till nationella program, men har inte kommit in på det som de allra helst vill gå.

Det förslag som regeringen nu för fram går ut på att ersätta det individuella programmet med fem särskilda program som bättre svarar mot elevernas behov. De särskilda programmen ska kunna hjälpa en elev att gå vidare till något av de nationella högskoleförberedande- eller yrkesprogram i den nya gymnasieskola som regeringen föreslagit, ge vägledning ut i yrkeslivet eller ge kunskaper i svenska språket för den som behöver lära sig det för att komma vidare i sin utbildning.

Samtidigt vill regeringen höja ribban för att bli antagen till de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Tanken är att ingen elev är betjänt att komma in på en utbildning utan tillräckliga förkunskaper för att kunna ta sig igenom den. Det är rätt tänkt, men ökar också kraven på att det individuella programmets efterträdare som nu presenterats verkligen håller måttet när de införs.

Man får inte heller glömma att det bästa skolan kan göra är att täppa till kunskapsluckor så tidigt som möjligt. Den rapport om allt sämre resultat i grundskolan som presenterades av Skolverket under förra veckan visar att Sverige har mycket kvar att göra innan namnet kunskapsnation känns rätt.

Regeringens ambitioner inom det skolpolitiska området är stora och välkomna. Men de är allt annat än lätta att driva igenom.

Förhoppningsvis blir de fem särskilda programmen det stöd som så många elever saknat.

Liberala Nyhetsbyrån

Mer läsning

Annons