Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ny värme i Trönö, Mo och Stråtjära

Skolorna i Trönö, Mo och Stråtjära är kommunens sista byggnader som värms helt eller delvis med olja. Nu vill KUS installera bergvärme för 4,6 miljoner kronor i de tre skolorna.

Annons

Oavsett vad som händer med kommunens tre byskolor vill KUS (kultur- och samhällsutvecklingsnämnden) ta ansvar för att ha attraktiva lokaler med miljövänlig uppvärmning.

Gör man inte det kan det bli som i Östanbo. När det beslutades att den skolan skulle läggas ner inleddes en försäljningsprocess.

Nuvarande ägare köpte anläggningen med befintlig brännoljepanna, och nu står de ouppvärmda byggnaderna öde och förfaller, mitt inne i samhället.

Det är ett skäl för att investera i de tre byskolorna.

Ett annat skäl är att leva upp till de miljömål som kommunen har.

Att byta ut de gamla oljepannorna mot moderna värmeanläggningar går hand i hand med miljömålet, enligt Lars Stål, teknisk chef.

Ekonomin är också viktig.

Värmeanläggningarna i de tre skolorna är uttjänta och dyra i drift.

– Eldningsoljan går på 14 kronor litern, säger Lars Stål.

Installeras bergvärme skulle investeringen vara lönsam från dag ett, enligt Lars Stål

Oljan som krävs för att värma Stråtjära kostar 230 000 kronor om året. Med bergvärme skulle kostnaden landa på 90 000 kronor per år. Investeringen kostar 700 000 kronor.

I Mo skulle kostnaden minska från 330 000 kronor per år till 120 000 kronor, om man gör samma sak. Där skulle anläggningen kosta 1,3 miljoner kronor.

För skolan i Trönö är läget lite annorlunda. Skolan delar uppvärmningssystem med Faxeholmens lägenheter på Petter Mats väg, och det är i huvudsak Faxeholmen som står för kostnaderna.

Där finns en pelletspanna med oljestöd vid köldknäppar.

Årskostnaden är uppvärmning och tillsyn ligger på 445 000 kronor. Med bergvärme sänks kostnaden till 290 000 kronor.

Investeringen ligger på drygt 2,3 miljoner kronor,

Att Faxeholmen skulle investera i en egen bergvärmeanläggning och skolan i en är inte aktuellt.

– Vi se till koncernnyttan och göra en gemensam anläggning, säger Lars Stål.

Det blir inte dyrare för barn- och utbildningsnämnden att hyra skolorna. Kostnaderna kan till och med bli lägre.

Sänkta driftskostnader gör att anläggningarna har betalat sig inom fem, sex år.

Ärendet kommer att gå vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, som har sista ordet.