Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ny vädjan för Hudiks jobb

Arbetsförmedlingen gör inte tillräckligt för dem som drabbats av industrins nedläggningar i Hudiksvall, anser kommunalråden. Nu begär de ett möte med regeringen.

Annons

I det tre sidor långa brevet till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M), beskriver kommunalråden hur Hudiksvall drabbats av det senaste årets förändringar på arbetsmarknaden. Ericssons stängning och Hiabs flytt av produktion till Polen utgör några tunga exempel.

Kommunalråden vill att Arbetsförmedlingen får mer pengar till sin programverksamhet, eftersom behoven har ökat dramatiskt det senaste året. Hudiksvall och länet hade redan innan varslen bland landets högsta arbetslöshet.

Man vill också se mer pengar till att ge arbetssökande papper på den kunskap de förvärvat genom sitt arbete, men som de inte formellt kan uppvisa, så kallad validering.

I brevet till ministern efterlyses också friare regler för hur myndighetens pengar används utifrån behoven i och omkring Hudiksvall. Regeringens instruktioner till Arbetsförmedlingarna är nämligen att prioritera unga, utrikesfödda och personer med funktionshinder.

Det gångna årets varsel och fullföljda uppsägningar har lett till många arbetslösa som inte klassar in i någon av kategorierna och därför inte kan räkna med ett fullt stöd.

De Ericssonanställda som har fått sluta har dessutom hamnat i en konstig sits. Eftersom de har fått elva månadslöner, anses de formellt sett ha ett arbete. Det gör att de inte är berättigade till de insatser som Arbetsförmedlingen skulle kunna tillhandahålla, förutom att registrera sig som arbetssökande, påbörja utbildning eller starta eget företag.

I stället borde de tillåtas, att under den tid som de har försörjning från Ericsson, ta del av åtgärder som gör dem anställningsbara i andra branscher till exempel.

Tidigare påstötningar från kommunen till regeringen har inte resulterat i några konkreta insatser från staten. Regeringens regleringsbrev styr vilka prioriteringar Arbetsförmedlingen och andra myndigheter ska göra. Regleringsbreven revideras varje år, och att få till stånd nya friare regler kan följaktligen inte ske genast.

Moniqa Klefbom är projektledare för Framtidspaket Hudik och den som arbetat med de frågor som tas upp i brevet. Hon tror inte att det här brevet heller kommer att ha någon omedelbar effekt.

– Vi måste jobba på olika nivåer och berätta för politikerna hur det ser ut och det här är långsiktigt, säger hon.

Brevet som är undertecknat av Caroline Schmidt (C), Jonas Holm (M) och Kåge Wallner (MP) bjuder också in till ett möte med regeringen under februari.