Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nord mot syd i EU i synen på underskott och besparingar

Redan från början struntade stora länder i EU:s så kallade stabilitetspakt, överenskommelsen som skulle skydda den gemensamma valutan, euron.

Annons

Frankrike och Tyskland övertrasserade sina budgetar mer än taket på tre procent redan för tio år sedan.

Men delar av EU har sedermera utvecklats åt olika håll. Förenklat uttryckt har en viss budgetdisciplin, där statsskulden har kunnat hållas i schack, rått i norra Europa, medan södra Europa genom allt större lån har spenderat pengar man inte haft. I Tyskland och Finland har partier som säger nej till att skattemedel ska gå till Syds underskotts- och skuldberg vunnit väljarstöd.

Grekland var ett specialfall. Dels var den offentliga statistiken och ekonomistyrningen sådan att röster rests för att landet helt enkelt fifflade. Dels har Grekland tillämpat rent bisarra sätt att hålla i gång den offentliga ekonomin. Exempelvis belånade Grekland framtida flygplatsavgifter för staten och inkomster från statliga lotterier hos investmentbanken Goldman Sachs.

Den finske ekonomikommissionären Olli Rehn betraktas i Syd som en alldeles för strikt budgethök. När ledarredaktionen träffat Rehns talespersoner i Bryssel har de skakat på huvudet åt föreställningen att EU kunnat välja vänsterns väg och fortsätta med lånen och underskotten för tillväxtens skull.

Spanien och Irland kunde inte ta upp statliga lån på marknaden för att det lokala och regionala banksystemet var ruttet efter bygg- och fastighetsbubblor, vilket marknaden förväntade sig att staterna förr eller senare skulle få lov att reda ut.

Grekland kunde inte låna mer för ingen ville låna ut direkt till den grekiska staten. Det fanns ingen som ville låna ut pengar till ett land som lånade tretton kronor till varje hundralapp i utgifter för staten, särskilt som siffran skulle varit 20 kronor om inte högkonjunkturen satt fart på hjulen.

Greklands skatteuppbördssystem var ineffektivt. Det offentliga ägde 6000 företag, pensionsåldern var 61 år, försvarsutgifterna var mycket stora och antalet kommuner med egen byråkrati var över 1000. EU har ställt tuffa krav på strukturreformer, effektiviseringar, utgiftsminskningar och skattehöjningar.

Den europeiska vänstern ville fortsätta med underskotten för att med klassisk keynesianism skapa efterfrågan och därmed tillväxt i krisländerna. Högern förordade budgetar i balans och strukturåtgärder för ökad konkurrenskraft, som ska ge tillväxt på sikt.

Utan EU hade Grekland och möjligen Spanien, Portugal och Irland gått i konkurs. I helgen förklarade Portugal att besparingsprogrammet fungerat; man avböjde fortsatt EU-hjälp och konstaterade att statsobligationsräntan nu är 3,58 procent mot över 17 procent för två år sedan.