Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nätkritik efter att rattfyllerist slapp fängelse – nu förklarar rätten sin bedömning

Straffet för grovt rattfylleri blev villkorlig dom och samhällstjänst – istället för fängelse. En av anledningarna var att körningen skett nattetid. Domen har väckt många känslor och reaktioner.

Läs mer: Körde grovt rattfull i Söderhamn – slipper fängelse

En man i 60-årsåldern dömdes i februari för grovt rattfylleri. Detta efter att han kört med 1,42 promille alkohol i blodet i Söderhamn. I ett första förhör med polisen uppgav mannen att han druckit mellan åtta och tio cider dygnet innan körningen.

Straffet blev villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst – istället för en månads fängelse. Domen har fått många att reagera i sociala medier, och flera läsare har hört av sig till helahälsingland.se efter att de läst nyheten.

Läs mer: Insändare: Märklig dom i rattfyllerimål, Hudiksvalls tingsrätt!

Elin Källberg är åklagare i fallet. Hon är nöjd med domen, och kommer inte att överklaga.

Grovt rattfylleri leder oftast till fängelsestraff, men villkorlig dom är absolut inte ovanligt, förklarar åklagaren. En villkorlig dom innebär att den dömde får en prövotid på två år. Det kombineras oftast, liksom i det här fallet, med samhällstjänst eller dagsböter.

I domen anges i första hand det faktum att mannen kört nattetid som ett av domskälen. Det vill säga, domstolens motivering.

"XX har emellertid inte haft en alltför hög alkoholkoncentration i utandningsluften och det har varit fråga om en färd nattetid då trafikintensiteten vanligtvis är låg."

"Är lagar mildare nattetid?" frågar sig en läsare i sociala medier.

Elin Källberg berättar att det snarare handlar om trafiksäkerhet.

– Man tittar dels på promillehalten, dels på omständigheterna kring själva körningen. Till exempel om det funnits någon särskild trafikfara. Man gör en helhetsbedömning, säger hon.

Man tittar dels på promillehalten, dels på omständigheterna kring själva körningen. Till exempel om det funnits någon särskild trafikfara. Man gör en helhetsbedömning.

Christer Forsberg, lagman vid Tingsrätten i Hudiksvall och domare i fallet, förklarar:

– I det här fallet fanns ingen konkret trafikfara. Det hade till exempel bedömts som mer trafikfarligt om fordonet framförts i rusningstrafik.

Läs också: Skjutsade barn grovt rattfull – körde med över 2,5 promille

Det, och det faktum att mannen 1,42 promille alkohol i blodet, gjorde att rätten bedömde faran för allmänheten som mindre allvarlig, förklarar åklagare och lagman.

Hade promillehalten bara varit lite högre hade utgången kunnat se annorlunda ut. 1,42 är strax under det så kallade riktvärdet. Tingsrättens bedömning vilar på rättspraxis, alltså tidigare domar utfärdade av Högsta Domstolen.

– Ett riktvärde som HD uttalat sig kring är på 1,5 promille. Över den gränsen är det svårt att se att det finns utrymme för samhällstjänst, säger Elin Källberg.

Samhällstjänst har funnits i det svenska rättsväsendet i snart 30 år. 1999 blev det möjligt att kombinera det med villkorlig dom. Sverige ses internationellt som ett föregångsland vad gäller icke frihetsberövande alternativ till fängelsestraff.

Samhällstjänst är att föredra när det gäller så pass korta fängelsestraff som en månad, menar åklagaren.

– Man vill gärna undvika att sätta folk i fängelse första gången, vad gäller sådana här omständigheter i alla fall, säger Christer Forsberg.

Läs också: Kvinna körde bil efter att ha använt amfetamin – döms till dagsböter

Samhällstjänst ses kriminalpolitiskt, bland annat inom FN, som ett mer humant alternativ. Det minskar risken att den dömde återfaller i brottslig verksamhet, vilket på sikt gynnar både privatperson och samhälle.

– Man får gå tillbaks till varför samhällstjänst från början infördes. Det är sällan man ser att en tidigare ostraffad person som döms för till exempel ett sådant här brott återfaller i brottslighet efteråt.

Trenden ser annorlunda ut för de som hamnar i fängelse.

Det är sällan man ser att en tidigare ostraffad person som döms för till exempel ett sådant här brott återfaller i brottslighet efteråt.

Det finns även samhällsekonomiska skäl till att samhällstjänst i vissa fall är att föredra, menar Christer Forsberg.

– Tilläggas ska också att det krävs samtycke. Om den åtalade inte samtycker till samhällstjänst kan det inte komma i fråga, säger han.

Många läsare reagerar på att den dömde just slipper fängelsestraff. Kan det ses som att den dömde får en mildare påföljd, och på så vis "slipper undan"?

– Nej, om man inte sköter samhällstjänsten kan åklagaren begära omvandling till fängelse. Samma sak gäller om man missköter sig under prövotiden, som är på två år. Det är inte att slippa undan. Man får ett straff.

En månads fängelse brukar dessutom, för en person som lever under ordande förhållanden, sluta med att tiden avtjänas på annat sätt, säger Christer Forsberg.

– Oförvitliga medborgare kan ändå undvika fängelsestraffet, genom att avtjäna det med fotboja, säger lagmannen.

Läs också: Stoppades på riksväg 83 utanför Kilafors – misstänks för grovt rattfylleri

En person som avtjänar straff med fotboja gör det i hemmet. Denne har förvisso utegångsförbud, men kan fortsätta med sin huvudsysselsättning, som till exempel studier. Personen får också lämna hemmet på bestämda tider för att jobba.

Vad tänker du kring allmänhetens reaktioner, kan du förstå att folk reagerar?

– Jag kan inte tänka så mycket om det. Man måste förstå att det finns praxis som är fastställd av HD, och det måste vi följa. Lika fall måste behandlas lika, så enkelt är det. Sedan kan man ha vilka synpunkter man vill på själva påföljdssystemet, säger Christer Forsberg.

■ ■ För mer Blåljus-nyheter, klicka här