Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nästan sämst i sämsta länet

Annons

Bollnäs och Ovanåker är nästan sämst i länet när det gäller valdeltagandet i EU-valet. Och detta i det län som är allra sämst i landet. Med stor marginal.

Inte ens EU-motståndets klassiska fästen Jämtland och Norrbotten nådde Gävleborgs bottennotering på 36,9 procents valdeltagande utan lyckades mobilisera ungefär tre procent fler väljare.

Ändå är det en förbättring från förra EU-valets 32,4 procent. Så det går åt rätt håll i alla fall.

Sämst i länet och i Hälsingland är Ljusdal med 30.6 procents valdeltagande, tätt följt av Ovanåker på 31,4 och Bollnäs på 33,1 procent.

Att inte heller de övriga kommunerna i Hälsingland lyckades ta sig i närheten av hela landets valdeltagande på 43,8 procent är ingen tröst. Snarare rätt trist.

För valdeltagandet är ändå en viktig signal om hur engagerade människor är i Europafrågorna.

Att engagemanget är större när det gäller den egna hemmiljön och kommunen är tämligen självklart. Men det borde vara lika självklart att de som bor och lever här också lever i en större gemenskap som påverkar både den egna vardagsmiljön och den kommunala verksamheten.

Men den kopplingen är tydligen inte alls självklar. Och där har de stora partierna svikit.

Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna satsade ordentligt på EU-valet. De verkade mest genomföra en valrörelse utan entusiasm för Europafrågorna och fastnade ofta i inrikespolitiskt käbbel.

Men också de övriga etablerade partierna har ett stort ansvar för det låga valdeltagandet. Europafrågorna måste ständigt aktualiseras och kopplas till den lokala nivån, både av EU-politiker, riksdagspolitiker och lokala politiker.

Det går inte att lite halvhjärtat dra igång en EU-valrörelse några veckor innan valet. Det visar inte minst det faktum att 25 procent av väljarna har uppgivit att de inte ens visste att det var ett EU-val.

I Bollnäs och Ovanåker gick förstås uppstickaren Piratpartiet fram, även om det var mindre än i landet i övrigt.

Och Folkpartiet fördubblade sina röster både i Ovanåker och Bollnäs. Förhoppningsvis är det ett tecken på att partiets konsekventa och tydliga Europapolitik belönades av väljarna.

Dessvärre hade också Sverigedemokraterna kommit in med sina 4,1 procent om hela länet fått bestämma, men inte om Bollnäs och Ovanåker fick bestämma. Sverigedemokraternas starkaste fästen i Hälsingland är Söderhamn och Nordanstig med 4,7 procent av rösterna.

Socialdemokraterna gjorde ett mycket bättre val i Ovanåker och Bollnäs än landet i övrigt. Möjligen kan man tala om en Evin-effekt.

Den unga socialdemokraten Evin Cetin, med sina rötter i Bollnäs, fick ju mycket uppmärksamhet för sin personvalskampanj i bygden och landet som helhet. Återstår att se om det räcker för att kryssa sig in i EU-parlamentet.

Dessutom kan S ha fått en hel del röster från Vänsterpartiet som halverades i Bollnäs.

Miljöpartiet ökade något i Ovanåker och Bollnäs, även om det inte motsvarade ökningen i landet.

Valets stora förlorare i Bollnäs och Ovanåker är Junilistan. Men också Centerpartiet minskade rejält – med en tredjedel i Bollnäs och en fjärdedel i Ovanåker. Det är svårt att se några riktiga EU-politiska eller rikspolitisk skäl till detta.

Förklaringen ligger nog närmare än så. Centerpartiet i landskapet är splittrat både i synen på EU och på landstinget. Dessutom kan det finnas lokala skäl till det dåliga valet.

Även om det var ett EU-val, passar många väljare på att använda valet för att belöna eller straffa partierna i många nationella och lokala frågor.

Och partierna har sig själva att skylla. Det behövs mer engagemang och tydligare profilering kring vår samhörighet med övriga Europa. Inte bara när det är val.